Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:

• som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och

• som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis

• samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla teoretiska och didaktiska kunskaper i de olika samhällsorienterande ämnena, samt utveckla kompetens att planera, leda och utvärdera undervisning i grundskolans år 4-6 utifrån aktuella styrdokument och relevant ämnesdidaktisk forskning.

Kursen utgörs primärt av ämnesvisa studier och inom samtliga ämnesteoretiska moment behandlas även ämnesdidaktiska perspektiv, med utgångspunkt i kursplanernas syfte och centrala innehåll i Lgr 11. Kursens ämnesteoretiska innehåll är jämnt fördelat mellan de ämnen som ingår i kursen.

Bedömning som ett redskap för lärande samt betygsättning ingår i kursmomenten, med särskilt fokus på kunskapskravens teori och problematik. I kursen diskuteras undervisning i ett likvärdighetsperspektiv och vad genusbetingade faktorer kan betyda för val av innehåll, arbetsformer och bedömning. Deltagaren utmanas att skapa inkluderande lärandesituationer som kan innebära att ta vara på elevers nyfikenhet, olika bakgrund och förutsättningar, behov och svårigheter samt stimulera kritiskt tänkande. Arbete med digitala verktyg knutna till SO-ämnena lyfts upp.

Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända presenteras och tillämpas inom ramen för en workshop.

Ämnesinnehållet för respektive delmoment utgår från det centrala innehållet som anges i Lgr 11.

I geografidelen fokuseras livsmiljöer ur framför allt naturgeografiska perspektiv och betydelsen och konsekvenserna för människan av naturens påverkan. Geografins metoder och arbetssätt behandlas genom att identifiera och analysera rumsliga samband med hjälp av såväl topografiska som tematiska kartor, geografiska modeller, satellitbilder och GIS. Deltagarna introduceras i webbaserade verktyg som t.ex. Google Earth, VR-glasögon och pedagogiska kartor, som är lämpliga för planering och genomförande av undervisningen.

Samhällskunskap

Samhällskunskapen behandlar främst de sociologiska- och statsvetenskapliga perspektiven på ämnet. Demokratibegreppet behandlas med särskilt fokus på mänskliga rättigheter, elevdemokrati, aktivt deltagande, medborgarskap och medborgerlig bildning. Digital kompetens och digitala verktyg som en resurs för lärande diskuteras.

Historia

Fokus ligger till största delen på centrala utvecklingslinjer som kulturmötens betydelser och hur människors levnadsvillkor förändras över tid. Främst behandlas svensk och nordisk forntid och medeltid samt Östersjöriket Sverige fram till år ca 1700. Tidslinjer som didaktiskt verktyg samt didaktiska redskap för att främja läsningen av SO-texter lyfts fram.

De monoteistiska världsreligionerna studeras utifrån trosuppfattning, existentiella frågor och teoretiska begrepp. Här ingår även ett praktisk-didaktiskt moment i form av dramatisering som pedagogisk metod.

Det didaktiska innehållet fokuserar främst på planering och bedömning utifrån fördjupade kunskaper om kursplanernas innehåll, konstruktion och tillämpning. Delkursen avslutas genom att deltagaren planerar ett arbetsområde mot åk 4-6, med strategier för att behandla flera olika delar av det centrala innehållet i SO-ämnena. Inom detta förklaras och motiveras egna didaktiska val med utgångspunkt i Lgr 11. I detta arbete beaktas också olika aspekter av ett inkluderande förhållningssätt gentemot elever med olika kulturell bakgrund och behov av särskilt stöd, samt hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i en heterogen undervisningsgrupp utifrån ett likvärdighetsperspektiv.

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna

- redogöra för sambanden mellan kultur- och naturgivna förutsättningar och människans levnadsvillkor samt konsekvenserna av dessa samband

- redogöra för och reflektera kring olika perspektiv på demokrati i skola och samhälle samt hur detta uttrycks i normer i och regelverk, och med fokus på elevdemokrati, medborgerlig bildning och barns rättigheter i utbildningen

- redogöra för centrala skeenden och människors förändrade levnadsvillkor i Norden under olika perioder

- beskriva och analysera huvuddragen i centrala livsfrågor och hur dessa gestaltas i tro, livsåskådning och traditioner inom de abrahamitiska religionerna

- värdera sitt val av innehåll, arbetssätt och bedömningsformer med beaktande av skolans styrdokument och dess formuleringar om heterogena undervisningsgrupper utifrån ett likvärdighetsperspektiv

Kursens ges som en kombination av campus och distans.

Prov 1. Muntlig presentation, 3hp. Oral Presentation, 3hp. Lärandemål 1.

Prov 2. Muntlig presentation inom ramen för ett seminarium, 3 hp. Oral Presentation in a Seminar, 3hp. Lärandemål 2.

Prov 3. Skriftligt prov, 3hp. Written Examination, 3hp. Lärandemål 3.

Prov 4. Skriftligt prov, 3hp. Written Examination 3hp. Lärandemål 4.

Prov 5. Skriftligt prov, 3hp. Written Examination, 3hp. Lärandemål 5.

För VG på hel kurs krävs VG på minst tre av proven.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

I geografi ligger tyngdpunkten på kulturgeografi, demografi och hållbarhetsfrågor ur olika perspektiv. Urbanisering, dess orsaker och konsekvenser, samt globalisering och dess påverkan på miljö, ekonomi och migration behandlas.

Samhällskunskap

Inom kursen behandlas främst de ekonomiska och mediala perspektiven inom samhällskunskapen. Globaliseringens och digitaliseringens effekter ur ett nationellt och internationellt perspektiv diskuteras och analyseras. Aktuella samhällsfrågor kopplas till de olika samhällsvetenskapliga perspektiven och analyseras med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och modeller.

Historia

I historia fokuseras Sverige och Norden under tiden mellan 1700-1850 samt ett fördjupat innehåll kring historiska begrepp, historieanvändning och historiemedvetande.

I religionsdelen studeras hinduism och buddhism, livsfrågor samt etik och moral utifrån såväl religiösa som icke-religiösa livsåskådningar.

Den planering som gjordes i delkurs 1 ska deltagaren nu genomföra i den egna klassen för att sedan inom delkursens ram göra en fördjupad analys av den genomförda undervisningen. De ämnesdidaktiska frågorna fördjupas på ett teoretiskt plan och olika perspektiv, såsom inkluderande arbetssätt, särskilt stöd/extra anpassningar samt klass, kön och etnicitet, anläggs i analysen. Frågor kring bedömning behandlas vidare, denna gång med särskilt fokus på betygssättning.

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna

- identifiera och resonera kring olika aspekter av hållbar utveckling, dess orsaker och konsekvenser för människans levnadsvillkor samt värdera olika lösningar på dessa frågor

- redogöra för och diskutera aktuella samhällsfrågor, koppla dessa till olika samhällsvetenskapliga perspektiv samt didaktiskt omsätta detta innehåll till undervisning

- redogöra för centrala skeenden och människors förändrade levnadsvillkor i Norden under olika perioder, samt diskutera olika historiska begrepp, historieanvändning och historiemedvetande

- beskriva och analysera huvuddragen i centrala livsfrågor och hur dessa gestaltas i tro, livsåskådning och traditioner inom hinduismen och buddhismen samt resonera kring etik och moral utifrån såväl religiösa som icke-religiösa livsåskådningar

- utvärdera och analysera den egna undervisningen utifrån olika didaktiska perspektiv samt redogöra för olika aspekter på bedömning och betygsättning i relation till den egna undervisningen

Kursens ges som en kombination av campus och distans.

Prov 1. Muntlig presentation och skriftligt paper, 6hp. Oral Presentation and Written Paper, 6hp. Lärandemål 1 och 2.

Prov 2. Skriftligt prov, 3hp. Written Examination, 3hp. Lärandemål 3.

Prov 3. Skriftligt prov, 3hp. Written Examination 3hp. Lärandemål 4.

Prov 4. Skriftligt prov, 3hp. Written Examination, 3hp. Lärandemål 5.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 9hp av kursens 15hp.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (327s.)

Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur (296s.)

Båth, Sten, Sanderoth, Ingrid & Werner, Margit (2009). Plats - identitet - lärande: närområdesstudier i skolan. Lund: Studentlitteratur (256s.)

Cele, Sofia (2008). ”Från sinne till symbol. Om barns förhållande till kartan.” [Elektronisk resurs] Geografiska Notiser. (3, 123-131)

Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups (141 s)

Franck, Olof (red.) (2013). Samhällsämnenas didaktik: årskurs 4-6. Lund: Studentlitteratur (152s.)

Hedin, Christer (2011). Abrahams barn: Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos Förlag (275s.)

Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina (2013). Barn och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups (154 s.)

Jönsson, Anders & Odenstad, Christina (2014). Bedömning i SO: För grundskolan. Malmö: Gleerups.

Lindström, Dag (2004). Forntid i Sverige - en introduktion. Stockholm: Natur och kultur (125s.)

Lundqvist, Jan (2006). Geologi. Processer, utveckling, tillämpning. Lund: Studentlitteratur (273 s.)

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur (50s.)

Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4-9. Malmö: Gleerups (294 s.)

Skolverket (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv: Samhällskunskap, historia, religion och geografi. Stockholm: Skolverket [Elektronisk resurs] (175s.)

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. [Elektronisk resurs]

I övrigt tillkommer diverse artiklar samt egen vald litteratur om ca 200 s.

Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.) (2015). Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring. (3., [rev., omarb. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (546 s.)

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (327s.)

Båth, Sten, Sanderoth, Ingrid & Werner, Margit (2009). Plats - identitet - lärande: närområdesstudier i skolan. Lund: Studentlitteratur (256s.)

Fountain, Susan (2007). Att undervisa för utveckling. Lund: Studentlitteratur. (150 s)

Franck, Olof & Löfstedt, Malin (2016). Etikdidaktik grundbok om etikundervisning i teori och praktik. Johanneshov: MTM (183 s.)

Jönsson, Anders & Odenstad, Christina (2014). Bedömning i SO: För grundskolan. Malmö: Gleerups. (184 s.)

Liepina, Inese & Jutvik, Gitte (red.) (2010). Education for change: en handledning för undervisning och lärande för hållbar utveckling. Uppsala universitet: The Baltic University Press [Elektronisk resurs] (74 s.)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur (Valda delar, ca 30s.)

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur (50s.)

Niklasson, Lars (2017). Globala utmaningar, perspektiv och lösningar. En introduktion till internationell politik och ekonomi. Malmö: Gleerups. (193 s)

Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4-9. Malmö: Gleerups (294 s.)

Sund, Per & Sund, Louise (2017). Hållbar utveckling – en ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Stockholm: Liber. (246 s)

Stolare, Martin & Wendell, Joakim (red.) (2018). Historiedidaktik i praktiken. För lärare 4–6. Malmö: Gleerups (159 s.)

I övrigt tillkommer styrdokument, diverse artiklar samt egen vald litteratur.

Deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.