Kursplan hösten 2022
Kursplan hösten 2022
Benämning
Pedagogik: Yrkeskunnande och pedagogik
Engelsk benämning
Education: Vocational Knowing and Education
Kurskod
PY601G
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för utbildning inom det utbildningsvetenskapliga området (generella examina)
Inrättandedatum
2022-02-23
Fastställandedatum
2022-05-23
Gäller från
2022-08-29
Behörighetskrav
Yrkeslärarexamen, 90 hp eller lärarexamen med inriktning mot yrkesämne/yrkesområde
eller annan lärarexamen och två års dokumenterad yrkeslivserfarenhet som lärare i yrkesämne
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Pedagogik
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i masterprogrammet Pedagogik och yrkeskunnande.
Syfte
Kursens syfte är att studenten utvecklar förståelse för det pedagogiska kunskapsområdet med fokus på ämnets idéhistoriska och samtida utveckling, och särskilt fokus på yrkesutbildningar samt yrkeskunnande, som utgångspunkt för att kunna bedriva fortsatta vetenskapliga studier inom kunskapsfältet eller utveckling av verksamheter inom såväl gymnasie- som vuxenutbildningen.
Innehåll
Delkurser
Yrkesutbildningshistoria och yrkeskunnande, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I kursen studeras yrkesutbildningars historia. Vidare diskuteras teoretiska perspektiv på yrkeskunnande vilka exemplifieras och gestaltas i essäskrivande. Kursen tar avstamp i studentens egna erfarenheter och yrkeskunnande. Särskild vikt läggs vid etiska dilemman som kan uppstå i relationen mellan forskning, utbildningssystem och olika yrkens praktiker.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- redogöra för innebörden i en praktikgrundad kunskapsförståelse
- redogöra för den historiska utvecklingen av det svenska yrkesutbildningssystemet i relation till olika yrkespraktiker
- relatera och tradera sitt eget yrkeskunnande till kunskapsteoretiska perspektiv och resonemang
- värdera kunskapsteoretiska och etiska ställningstaganden i relationen mellan yrkespraktiker och forskning
- diskutera och jämföra yrkesområden i relation till samhälleliga och historiska förändringar
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av erfarenhetsseminarier, responsarbete på texter, studiebesök och föreläsningar
Delkursens bedömningsformer
Prov 1: Essä (Essay), 4,5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 1, 3 och 4.
Prov 2: Paper (Paper), 3 hp. I detta prov bedöms lärandemål 2 och 5.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.
Pedagogik som vetenskaplig disciplin, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I kursen studeras och diskuteras några av pedagogikämnets centrala begrepp och frågor ur historiska och samhälleliga perspektiv, som relateras till pedagogiska praktiker, pedagogiskt arbete, yrkesutbildning, yrkesdidaktik och yrkeskunnande. Vidare behandlas den pedagogiska forskningens roll för såväl individen som samhället, dess möjligheter och begränsningar samt olika aktörers ansvar för hur den används.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera och redogöra för centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom pedagogisk forskning
- problematisera och värdera pedagogiska frågeställningar med relevans för yrkeskunnande och yrkesutbildning ur ett idéhistoriskt och samhälleligt perspektiv
- redogöra för och analysera relationen mellan pedagogisk forskning och pedagogiska praktiker
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som till exempel utgörs av självstudier och seminarier.
Delkursens bedömningsformer
Tre litteraturseminarier med tillhörande skriftlig inlämning (Three Literature Seminars with Associated Written Submissions), 7,5 hp
I detta prov bedöms lärandemål 1-3
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Betygsgraderna U och G tillämpas.
Kurslitteratur
Yrkesutbildningshistoria och yrkeskunnande, 7.5 hp
Bergendal, Gunnar (2010). Ansvarig handling: Uppsatser om yrkeskunnande, vetenskap och bildning. Stockholm: info@ dialoger. (Valda delar i samråd med kurslärare, ca 100 s)
Bornemark, Jonna. & Svenaeus, Fredrik (red.) (2009). Vad är praktisk kunskap? Huddinge: Södertörns högskola. (Valda delar i samråd med kurslärare, ca 30 s)
Broberg, Åsa (2014). Utbildning på gränsen mellan skola och arbete. Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918–1971. Stockholm: Stockholms universitet. (Tillgänglig via Internet) (262 s)
Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos (Valda delar i samråd med kurslärare, ca 100 s)
Gustafsson Lars & Mouwitz Lars (2008). Validering av vuxnas kunnande – med rättvisa i fokus. Göteborg: NCM (Tillgänglig via internet) (40 s)
Hammarén, Maria (2005) Skriva - en metod för reflektion. Stockholm: Santérus Förlag. (55 s.)
Hedman, Anders (2001). I nationens och det praktiska livets tjänst: det svenska yrkesskolesystemets tillkomst och utveckling 1918 till 1940. Umeå: Umeå universitet. (Tillgänglig via Internet) (326s)
Hjertström Lappalainen, Jonna (red.) (2015). Klassiska texter om praktisk kunskap. Huddinge: Södertörns högskola. (30 s)
Håkansson, Peter & Nilsson, Anders (2013). Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940–1975. Lund: Nordic Academic Press. (180 s)
Josefson, Ingela (1998) Läkarens yrkeskunnande. Lund: Studentlitteratur. (100 s)
Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursledare.
Pedagogik som vetenskaplig disciplin, 7.5 hp
Biesta, Gert J.J. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber (148 s)
Biesta, Gert J.J. & Säfström, C. Anders (2011). Ett manifest för pedagogik. Utbildning och demokrati 20(3): 83–95. (12 s.)
Bourdieu, Pierre (2006). The Forms of Capital. In Lauder, Hugh, Brown, Phillip, Dillabough, Jo-Anne & Halsey, A.H. eds. Education, Globalization & Social Change Oxford University Press, pp. 105–118 (13 s)
Carlgren, Ingrid (2012). Kunskap för bildning? I Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel red. Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber sid. 118–139 (21 s)
Durkheim, Émile (2006). Education: Its Nature and Its Role. In Lauder, Hugh, Brown, Phillip, Dillabough, Jo-Anne & Halsey, A.H. eds. Education, Globalization & Social Change Oxford University Press, s. 76-87 (11 s)
Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (675 s.) (Valda delar i samråd med kurslärare ca 350 s.)
Nilsson Sjöberg, Mattias (2018). Pedagogik som vetenskap. En inbjudan. Malmö: Gleerups (198 s.)
Härutöver kan ett urval vetenskapliga artiklar och/eller annan litteratur om max 200 antal sidor tillkomma i samråd med kurslärare.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs VG på båda proven i delkurs 1. Delkurs 2 bedöms endast som Godkänd/Underkänd.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.