Syftet med kursen är att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om ledarskap, organisationer, förändrings- och kvalitetsutvecklingsarbete för att självständigt kunna leda arbetet i ett interprofessionellt team. Kursen syftar också till att studenten ska skaffa sig kunskap om begreppet kulturmedvetenhet och hur detta kan relateras till sjuksköterskans ledarskap.

Kursen behandlar teorier och modeller för ledarskap och organisationer. Dessutom diskuteras förändrings- och kvalitetsutvecklingsarbete samt patientsäkerhet som syftar till att stödja ledarskap inom hälso-och sjukvården. Slutligen behandlas den medicinska och vårdvetenskapliga forskningens användbarhet för kunskapsutveckling. Med utgångspunkt från ledarskap och organisation behandlas och diskuteras lagar, styrdokument och riktlinjer samt forskning som är av relevans för sjuksköterskans ledarskap. I kursen behandlas och diskuteras jämställdhet och kulturmedvetenhet utifrån ledarskapet och det interprofessionella teamarbetet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Kritiskt redogöra för teorier och modeller för ledarskap och organisation samt förklara och argumentera för lagar, regelverk och styrdokument som är av relevans för sjuksköterskans ledarskap,

2. Kritiskt diskutera modeller för förändringsarbete och kunskapsimplementering samt patientsäkerhet av vikt för ledarskap i vård- och omvårdnad och det interprofessionella teamarbetet,

3. Sammanfatta och kritiskt granska medicinsk och vårdvetenskaplig forskning av relevans för ledarskap samt forskningens användbarhet för kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvård och det kliniska arbetets planering, samordning och utvärdering, och

4. Kritiskt diskutera kulturmedvetenhet och jämställdhet i relation till ledarskap och det interprofessionella teamet.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarium, egna studier samt studiebesök för att studenten ska uppnå lärandemål 1-4. Av de schemalagda momenten är studiebesöket obligatoriskt. Eventuell frånvaro vid den obligatoriska aktiviteten kompenseras med en individuellt skriftlig uppgift enligt beslut av examinator.

Lärandemål 1-4 examineras i form av en skriftlig individuell examinationsuppgift som presenteras muntligt vid ett examinerande seminarium. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att i skrift och därefter muntligt vid ett seminarium argumentera, problematisera och reflektera kring organisation och sjuksköterskans ledarskap. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på den individuella skriftliga examinationsuppgiften. För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på den individuella skriftliga examinationsuppgiften. För båda betygsgraderna krävs genomförande av det obligatoriska momentet studiebesök.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

Grol R, Wensing M, Eccles M, Davis D, (2013) Improving patient care – the implementation of change in health care. 2 ed. Chichester, West Sussex: Wiley Blackwell 374 s.

Johansson S, Dellgran P, Höjer S, (2015) Människobehandlande organisationer. Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm: Natur & Kultur. 320 s.

Kersey-Matusiak G, (2015) Kulturkompetent omvårdnad. Lund. Studentlitteratur: 252s.

Kvarnström S, (2007) Interprofessionella team i vården. En studie om samarbete mellan hälsoprofessioner. Linköping Studies in Health Sciences Thesis No. 83. 61 s.

Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen om ca 200 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande samt. Resultat av kursvärderingen återkopplas till studenten genom en kursrapport som publiceras via elektronisk nätplattform. Formativ kursutvärdering sker kontinuerligt under kursens gång i relation till olika arbetsformer som föreläsningar, grupparbeten och seminarier, men även avslutningsvis vid examination.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.