Examen om minst 180 högskolepoäng i huvudämnet omvårdnad alternativt vårdvetenskap inklusive ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng. Dessutom krävs godkända kurser: Forskningsmetod I (OV712A) och Forskningsmetodik II (OV714A) på vardera 7.5hp (totalt 15hp) samt Omvårdnad: Examensarbete för magisterexamen (OV713A) eller motsvarande.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper inom omvårdnad, medicinsk vetenskap samt vetenskaplig metodik och forskningsetik. Kursen syftar också till att studenten självständigt genomför ett examensarbete baserat på forskningsprocessens alla delar i den vetenskapliga artikelns form och som reflekterar en fördjupad förmåga och färdighet i att kunna analysera samband och relation mellan forskning, beprövad erfarenhet och yrkesutövandet.

Kursen omfattar ett 15 högskolepoängs examensarbete i form av ett engelskspråkigt manuskript avsett för publicering i relevant internationell vetenskaplig tidskrift. Således fördjupas forskningsprocessen, förmåga att formulera frågeställningar av relevans för omvårdnad samt att identifiera rimlig och lämplig design för frågeställningens besvarande. Därutöver behandlas forskningsetiska aspekter, systematiskt och organiserad hantering och identifiering av relevant information. I kursen förstärks vikten av ett kritiskt analytiskt förhållningssätt och akademiskt skrivande med särskilt fokus på språkbruk, problematiserande texter och slutsatser.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. kritiskt och systematiskt integrera vetenskaplig kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar av betydelse för ett omvårdnadskontext,

2. argumentera för vald forskningsdesign, värdera dess samhälleliga påverkan, forskarens individuella ansvar samt relevanta forskningsetiska principerna för kunskapsutveckling inom ett omvårdnadskontext,

3. identifiera och självständigt formulera en problemställning av betydelse för kunskapsutvecklingen inom ett omvårdnadskontext,

4. analysera och värdera sitt behov av ytterligare fördjupad kunskap för det engelska manuskriptets genomförande och strategier för att kunna inhämta denna,

5. kritiskt bearbeta och sammanställa kunskap inom ett omvårdnadskontext samt inom andra områden av relevans för omvårdnad med en begränsad kunskapsbas, inom angivna tidsramar samt med hjälp av adekvat design,

6. tillämpa ett fördjupat akademiskt skrivande i form av ett engelskt manuskript av relevans för omvårdnad och som kännetecknas av en kritisk syntetiserad och logiskt problematiserande text och som följer tidskriftens författar instruktioner och,

7. konstruktivt diskutera styrkor och svagheter i genomfört arbete samt motivera till kvalitetsförbättringar både i eget och annan students arbete vid opponent och respondentskap.

Undervisningen bedrivs i form enskilda studier, seminarium, handledning enskilt eller i grupp. Undervisningen är övervägande projektorienterad och formas således utifrån studenternas tidigare inhämtade kunskaper, färdigheter och erfarenheter. För att student skall uppnå lärandemål 1–6 erbjuds progressionsseminarier där dessas innehåll sedan kan omsätts av student i sitt examensarbete under grupp-och individuellt handledningsstöd. Koppling till lärandemål 7 sker genom att studenterna arbetar som kritiska vänner med särskilt ansvar för kritisk hållen återkoppling på varandras framväxande manuskript samt vid ett slutseminarium genom ett opponent- och respondentskap. Samtliga seminarier ingår som obligatoriska moment.

Lärandemål 1–7 examineras i form av ett engelskt manuskript av relevans för omvårdnad på 15 högskolepoäng. Fokus vid examinationen ligger på den individuella studentens förmåga och färdighet att logiskt och strukturerat hantera forskningsprocessens alla delar. Bedömningen omfattar både innehåll och form dvs. språk- och referenshantering samt läsbarhet. Särskilt fokuseras problemställningen i relation till forskningsprocessen och arbetets relevans för omvårdnadsforskning och fortsatt behov av ytterligare kunskap inom omvårdnad. Bedömningen omfattar också arbetets övergripande relevans i relation till vård och omvårdnad samt opponentskapet. För det sistnämnda läggs specifik vikt på den individuella studentens förmåga att initiera en konstruktivt och kritisk öppen men tillåtande diskussion som fokuserar på övergripande frågor och metodologiska utmaningar. Dessutom bedöms den individuella studentens förmåga och färdighet att delta i diskussionen genom att förklara, försvara och motivera sina beslut underbyggt av relevant litteratur.

Detaljerade bedömningskriterier samt hur betyg viktas inför det sammanlagda kursbetyget återfinns i studiehandledning. Eventuell frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kompenseras i samråd med examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse av att nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursen ingående obligatoriska moment samt att övriga kurskrav är uppfyllda (se studiehandledning). För väl godkänt betyg på kursen krävs att alla betygskriterierna för väl godkänt betyg av examensarbetet enligt specifikation i studiehandledningen är uppfyllda.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

Relevant metod och vetenskaplig litteratur för enskilt examensarbete bestäms i samråd med handledare.

Inom ramen för kursen rekommenderas följande fördjupningslitteratur:

* markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet

*Aveyard, H, Sharp, P, Woolliams, M, (2015). A beginner’s guide to critical thinking and writing. Open University Press. 192s.

*Beauchamp, T L, Childress JF, (2012). Principles of Biomedical Ethics. Oxford University Press. 480s.

*Creswell, J.W. (2014). A concise introduction to mixed methods research. SAGE Publications Inc. 152s.

*Green, J. (2013). Qualitative Methods for Health Research. SAGE Publications Ltd. 360s.

*Helbaek, M. (2014). Statistik i ett nötskal. Lund: Studentlitteratur AB. 198s.

Medical Research Council. (2008.) Developing and evaluating complex interventions: new guidance. London: MRC. https://www.mrc.ac.uk/documents/pdf/complex-interventions-guidance/ [2016-12-06]

*Polit, D.F., Beck, C.T, (2016). Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9th rev international edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. 768s.

Richards, D.A., Hallberg, I.L. Ed (2015). ‘Complex Interventions in Health: An overview of research methods’. London: Routledge Taylor & Francis Group. 408s.

Sidani, S., Braden, C.J. (2011). Design, evaluation and translation of nursing interventions. Wiley & Blackwell. Iowa State University Press. 320s.

*Van Belle, G., Kerr, K.F. (2010). Design and analysis of experiments in the health sciences. Wiley & Blackwell. 248s.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering ( så kallad temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna på schemalagd tid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet skriftligt och muntligt till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vi nästtillkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.