Examen om minst 180 högskolepoäng i huvudämnet omvårdnad alternativt vårdvetenskap inklusive ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng. Dessutom krävs att kursen : Forskningsmetodik I (OV712A) 7.5hp eller motsvarande är godkänd.

Syftet med kursen är att den studerande skall tillägna sig fördjupade kunskaper om forskningsdesign inom paradigmen postpositivism och pragmatism samt deras filosofiska och vetenskapsteoretiska utgångspunkter med särskilt fokus mot hälso-och sjukvårdsforskning. Studenten ska även tillägna sig kunskap om etablerade ramverk för komplexa interventioner och olika forskningsdesigns plats inom dylika ramverk. Kursen syftar även till att studenten ska kunna förstå och förklara statistiska begrepp och metoder. Dessutom syftar kursen till att studenten fördjupar sin kunskap och färdighet i akademiskt skrivande och sin förmåga att formulera relevanta problemställningar av betydelse för hälso- och sjukvårdsforskning genom att tillämpa ett kritiskt analytiskt förhållningssätt.

Kursen behandlar två skilda forskningsparadigm: postpositivism samt pragmatism. Dessa diskuteras i relation till tillämpning, styrkor och svagheter med särskilt fokus på att framställa kunskap av relevans för hälso- och sjukvård. Respektive paradigms grundläggande vetenskapsteoretiska och filosofiska begrepp tillsammans med relevanta statistiska begrepp behandlas även. Etablerade ramverk för komplexa interventioner och relevanta designs för denna typ av forskning ingår också. Inom ramen för forskningsprocessen ska studenten konstruera en problemställning av relevans för hälso-och sjukvårdsforskning med särskilt fokus på medicinsk och vårdvetenskaplig forskning. Slutligen behandlas ett fördjupat akademiskt skrivande med utgångspunkt från tes-antites-syntes.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

1. kritiskt värdera de filosofiska och vetenskapsteoretiska grunderna inom paradigmen postpositivism och pragmatism, samt dess betydelse för val av design och metod för forskningen inom en hälso- och sjukvårdskontext,

2. differentiera mellan de vanligaste forskningsdesignerna, inklusive litteraturstudiedesign, inom postpositivistism och pragmatism samt tillhörande relevanta statistiska begrepp,

3. analysera och värdera ramverk för komplexa interventioner och dess relation till olika forskningsdesign,

4. tillämpa forskningsprocessen genom att självständigt formulera en problemställning av relevans för hälso-och sjukvård och genom att presentera en fördjupad forskningsplan för hur problemställningen kan besvaras inom en förutbestämd tidsram, och

5. tillämpa ett fördjupat akademiskt skrivande som innefattar begreppen tes-antites-syntes och som kännetecknas av ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier och seminarier. För att studenten ska uppnå lärandemål 1, 2 och 3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar och kopplas till ett seminarium. Relationen till lärandemål 4 och 5 sker genom att studenten skriver en fördjupad forskningsplan som behandlar en forskningsdesign av relevans för att kunna besvara vald problemställning. Forskningsplanen presenteras vid ett seminarium där opponent- och respondentskap ingår. Av de schemalagda momenten är debatt och seminarier obligatoriska.

Kursens lärandemål 1-3 examineras vid ett seminarium där studenterna arbetat i par och fokus på bedömningen läggs vid den enskilda studentens förmåga att kritiskt diskutera och reflektera, både muntligt samt skriftligt, över de frågor som ställts inför examinationen. Lärandemål 4 och 5 examineras individuellt både skriftligt samt muntligt vid ett seminarium där bedömning för lärandemålets uppfyllande baseras på hur välunderbyggd forskningsplanen är metodologiskt och problemställningens relevans för en hälso- och sjukvårdskontext. Detaljerade bedömningskriterier samt hur betyg viktas inför det sammanlagda kursbetyget återfinns i studiehandledning. Eventuell frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kompenseras i samråd med examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursen ingående obligatoriska moment samt att övriga kurskrav är uppfyllda (se studiehandledning). För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på examinationsmomentet, forskningsplan.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

* markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet

*Aveyard H, Sharp P, Woolliams M, (2015) A beginner’s guide to critical thinking and writing. Open University Press. 192s.

*Beauchamp, T L, Childress JF, (2012) Principles of Biomedical Ethics. Oxford University Press. 480s.

Creswell, JW, (2014) A concise introduction to mixed methods research. SAGE Publications Inc. 152s.

Green J, (2013) Qualitative Methods for Health Research. SAGE Publications Ltd. 360s.

Helbæk M, (2014) Statistik i ett nötskal. Lund: Studentlitteratur AB. 198s. James W, (2015) Pragmatism. A new name for some old ways of thinking. Barnes & Noble Inc. 160s.

Medical Research Council, (2008) Developing and evaluating complex interventions: new guidance. London: MRC. https://www.mrc.ac.uk/documents/pdf/complex-interventions-guidance/ [2016-12-06]

Sidani S, Braden CJ, (2011) Design, evaluation and translation of nursing interventions. Wiley & Blackwell. Iowa State University Press. 320s.

Van Belle G, Kerr KF, (2010) Design and analysis of experiments in the health sciences. Wiley & Blackwell. 248s.

Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen cirka 150 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande samt att resultat av kursvärderingen återkopplas till studenten på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.