För tillträde till kursen krävs att kurserna OM111B och OM112A är godkända.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper i ledarskap, gruppsykologi och hälso- och sjukvårdsorganisation för att kunna leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla kunskaper i grupprocessens betydelse för handledning.

Innehållet i kursen är fördelat på två delkurser. I den första delkursen behandlas ledarskaps- och organisationsteorier inom hälso- och sjukvårdsorganisationer, gruppsykologi, kommunikation samt konflikthantering. I delkursen ingår följande kärnkompetenser: förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård, samt samverkan i team. I den andra delkursen behandlas grupprocesser i relation till handledning.

Bedömningsformer för hela kursen

För hela kursen och i delkurs 1 ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. I delkurs 2 ges betygen Underkänd och Godkänd. Betygen i delkurserna sätts utifrån fastställda kriterier (se studiehandledningen). För att erhålla betyget Godkänd på hela kursen krävs att alla obligatoriska moment är genomförda och att lärandemålen är uppfyllda vilket innebär godkänt resultat på samtliga examinationer som ingår i respektive delkurs. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs dessutom betyget Väl godkänd för delkurs 1.

Kursen består av 2 delkurser:

Delkursen belyser hälso- och sjukvårdens politiska och ekonomiska förutsättningar samt etiska och hälso- och sjukvårdsekonomiska prioriteringar. Organisationsteori samt hälso- och sjukvårdens organisation behandlas. Lagstiftning om hälso- och sjukvård, lagstiftning om arbetsmiljö, arbetsrätt samt jämställdhetsarbete och diskriminering diskuteras. Ledarskapsteori tillsammans med teoribildningar kring gruppsykologiska processer, med inriktning mot sjuksköterskans professionella ansvar i att leda det patientnära omvårdnadsarbetet, studeras. Delkursen belyser ävenkonflikthanterings- och kommunikationsmodeller som diskuteras med utgångspunkt från sjuksköterskeprofessionen. Dessutom behandlas kvalitetsutveckling, förbättringskunskap, riskanalys samt patientsäkerhet. Kommunikation och samarbete i team tränas genom praktiskt tillämpning. Samtliga moment behandlas utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. beskriva sjuksköterskans arbetsledande och samordnande funktion, organisationens betydelse för omvårdnadsarbetet samt faktorer som påverkar arbetsmiljön och patientsäkerheten,

2. förklara hur etiska, politiska, och ekonomiska förutsättningar styr och påverkar hälso- och sjukvård på olika nivåer,

3. identifiera olika gruppsykologiska begrepp samt modeller för kommunikation, problemlösning och vålds- och konflikthantering och med utgångspunkt från dessa kunna reflektera och relatera till konkreta, patientnära omvårdnadssituationer,

4. redogöra för lagstiftning med relevans för området samt reflektera över hur denna påverkar den egna yrkesutövningen,

5. förklara hur jämställdhets- och genusaspekter påverkar hälso- och sjukvårdens organisation, ledning och arbetsförhållande,

6. identifiera och tillämpa olika redskap som används vid metod- och kvalitetsutveckling, förbättringsarbete, riskanalys, patientsäkerhetsarbete, och

7. samarbeta i team.

Arbetsformer

För att uppnå lärandemål 1-3 och 5 bedrivs undervisning i form av föreläsningar. För att uppnå lärandemål 4 ingår två obligatoriska seminarier med fokus på lagstiftning samt en obligatorisk webbaserad individuell uppgift.

För att uppnå lärandemål 6 och 7 samarbetar studenterna i ett team med en tillämpningsuppgift. Bearbetning, analysarbete och presentation av tillämpningsuppgiften utgör tillsammans med lärarledd handledning obligatoriska arbetsformer. Processinriktade gruppövningar samt seminarier stödjer kunskapshämtningen för att uppnå lärandemål 1-7. Eventuell frånvaro från obligatoriska arbetsformer kompenseras i samråd med examinator om inte arbetsformen kan organiseras under terminstid.

Lärandemålen 1-5 examineras individuellt genom skriftlig tentamen omfattande 8 hp. Fokus för bedömningen ligger på studentens förmåga att visa kunskap om organisationsteorier inom hälso- och sjukvården, ledarskapsteorier, gruppsykologi, modeller för kommunikation och vålds- och konflikthantering. Fokus för bedömningen ligger även på studentens förmåga att visa kunskap om aktuell lagstiftning samt jämställdhets- och genusaspekter på hälso- och sjukvårdens organisation samt kunskap om kärnkompetenser. Lärandemål 6-7 examineras genom en tillämpningsuppgift omfattande 6 hp. Fokus för bedömningen ligger på studentens förmåga att samarbete i team med syftet att genomföra tillämpningsuppgiften. Fokus i bedömningen ligger även på studentens förmåga till muntlig och skriftlig redovisning av tillämpningsuppgiften. För betyget godkänt på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga examinationer i delkursen samt att alla obligatoriska moment har genomförts. För betyget väl godkänt på delkursen krävs att samtliga kriterier för godkänt betyg är uppfyllda samt att betygskriterierna för väl godkänt betyg avseende den individuella skriftliga tentamen, omfattande 8 hp har uppnåtts. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

Delkursen behandlar gruppsykologi och gruppdynamiska processer vilka presenteras och diskuteras med utgångspunkt från såväl grupp som individ. Vidare behandlas även grupprocessens betydelse för handledning. Fortsatt obligatorisk grupphandledning i omvårdnad ingår enligt progressionsspåret för denna aktivitet.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. beskriva grupprocessens betydelse för handledningssituationer

För att uppnå lärandemålet bedrivs undervisning i form av föreläsning, fortsatt obligatorisk grupphandledning enligt progressionsspåret i omvårdnad ingår, vidare ingår obligatorisk workshop i omvårdnad. Eventuell frånvaro från obligatoriska arbetsformer kompenseras i samråd med examinator om inte arbetsformen kan organiseras under terminstid.

Lärandemål 1 examineras genom en individuell skriftlig tentamen där fokus för bedömningen ligger på studentens förmåga att beskriva grupprocessens betydelse för handledningssituationer. För godkänt betyg krävs att samtliga obligatoriska moment har genomförts samt att kriterierna för godkänt betyg har uppnåtts.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Ahlberg J (2018) Checklistor i vården. I Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl..Lund. Studentlitteratur. 20s

Berlin J, Kastberg G, (2011) Styrning av hälso- och sjukvård. Malmö: Liber. 210 s.

Boström A-M, Nordström G, Wilde-Larsson B (2018) Användning av forskningsresultat i vården. I Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl..Lund. Studentlitteratur 24

Heibert Arnlind M,Davidson T (2018) Hälso-ekonomi i relation till kvalitets- och förbättringsarbete i vården. I Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl..Lund. Studentlitteratur 20s

Heise Löwgren C, (red). (senaste upplagen) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber AB. Valda delar. 50 s.

Kaiser N, (2018) Social- och gruppsykologi. I: Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 40s

Kaiser N (2018) Utvecklingspsykologi – om trygghet och närhet (2018) I: Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 20s

Kaiser N (2018) Psykologi I perspektiv.I Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 13s

Kaiser N, Lundberg M,(2018) KBT I vardagen (2018) I: Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur. 36s

Kaiser N, Semb O, (2018) Samtalsmetodik. I Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 24s

Larsson G (2018) Att leda förändringsarbete. I Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl..Lund. Studentlitteratur 22s

Larsson G, Wilde-Larsson B (2018) Vårdkvalitet och patienttillfredsställelse. I Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl..Lund. Studentlitteratur 25s

Lindh M, Gustafson P (2018) Säker vård – idag och i morgon. I: Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl.Lund. Studentlitteratur 34s

Lundberg M, Westerberg K (2018) Organisation och ledarskap. I Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 22s

Marquis BL, Huston C Jorgensen, (2017) Leadership roles and management functions in Nursing. Theory and Application (9th ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Health. (internationella upplagan, ISBN 9781496361400), 734 s.

Rosén M (2018) Systematiska översikter som underlag för kvalitets- och förbättringsarbetet i vården. I Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl..Lund. Studentlitteratur. 20s

Semb O, (2018) Psykodynamiskt perspektiv det omedvetna och mänskligt beteende. I:Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 26 s

Semb O (2018) Existensiell psykologi – mening och frihet. I Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur. 27s.

Strömberg H, Eriksson H, (red) (2017). Genusperspektiv på vård och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 222 s.

Svensk sjuksköterskeförening, (2016) Värdegrund för omvårdnad. PDF (2019-04-14) 20s.

Söderhielm T, Sandahl C (2018) Teamarbete och patientsäkerhet. I: Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl.Lund. Studentlitteratur 26s

Thor J (2018) Förbättringsarbete och förändringsprocessen. I Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl..Lund. Studentlitteratur. 19s

Von Pleissen C,Andersson Gäre B (2018) Säkrare vård – från teori till praktik I: Boström A M, Nordström G, Wilde Larsson B, (red) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård 2:a uppl.Lund. Studentlitteratur 21s

Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med lagar, vetenskapliga artiklar, aktuella rapporter och offentliga dokument omfattande ca. 100 s.

Kaiser N, (2018) Social- och gruppsykologi. I: Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 40s

Kaiser N (2018) Utvecklingspsykologi – om trygghet och närhet (2018) I: Kaiser N,

Kaiser N, Lundberg M,(2018) KBT I vardagen (2018) I: Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur. 36s

Lindell L, (2014) Omvårdnadshandledning - Reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola 2014:1. 32 s.

Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 20s

Semb O, (2018) Psykodynamiskt perspektiv det omedvetna och mänskligt beteende. I:Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur&Kultur 26 s

Semb O (2018) Existensiell psykologi – mening och frihet. I Kaiser N, Lundberg M, (red) Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm:

Vetenskapliga artiklar och rapporter kan tillkomma, cirka 100 s.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna på schemalagd tid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet skriftligt och muntligt till studenterna under början av näst-kommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska

studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen