Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A.

Kursens syfte är att studenten utvecklar kunskap om omvårdnad avseende hälsobefrämjande och förebyggande arbete, samt patofysiologin vid vanligt förekommande sjukdomstillstånd utifrån evidensbaserad kunskap samt personcentrerad omvårdnad. I verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ska studenten, under handledning kunna tillämpa teoretiska kunskaper och grundläggande färdigheter avseende personcentrerad omvårdnad, lära sig att samverka med olika professioner samt nå kunskap om patientsäkerhet i kursen.

Undervisningen baseras på aktivt kunskapssökande där reflektion ingår som metod för att utveckla empatiskt och etiskt förhållningssätt. Av terminens 20 veckor är 10 veckor förlagda i klinisk verksamhet där utbildningen under kvällar, nätter och helger kan ingå. Kursen består av fem delkurser.

I delkursen diskuteras teoretiska kunskaper i evidensbaserad omvårdnad samt epidemiologi, etiologi, patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, prevention och prognos vid vanligt förekommande sjukdomstillstånd inom somatisk och geriatrisk vård. Vidare behandlar delkursen kommunikation, omvårdnadsprocessen, omvårdnadsteori, omvårdnadsdokumentation pre- och postoperativ vård samt, stöd, smärta, nutritions- och eliminationsproblem, sänglägeskomplikationer, gerontologi och omvårdnad i livets slut utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Kursen innehåller även kunskap om blodgruppssystem och transfusioner, sårläkningsprocessen, sårbehandling och vårdrelaterade infektioner. Begreppen etik, miljö och hälsa analyseras i relation till omvårdnadsprocessen, evidensbaserad omvårdnad och personcentrerad vård.

I delkursen, som omfattar 160 timmar, tillämpas den basala omvårdnaden utifrån ett personcentrerat förhållningssätt såsom patientens behov av personlig hygien, närings- och vätsketillförsel, uttömningar, aktivitet, sömn och vila, respiration, cirkulation och kroppstemperatur. Medicinsk teknik, säkerhetsaspekter och vårdhygienska riktlinjer för patient och personal tillämpas i kapillärprovtagning, venprovtagning, katetrisering av urinblåsan, injektionsgivning perifer venkateter och parenteral nutrition. Studenten tränas i omvårdnadsprocessens olika delar. Det professionella förhållningssättet avseende kommunikation och bemötande tillämpas i samverkan med olika professioner. Frågor kring kön, kultur, samhälle och miljö diskuteras med fokus på den äldre människan inom geriatrisk vård. Författningar relevanta för området tillämpas för att stärka studenternas kunskap utifrån patientsäkerhet.

I delkursen, som omfattar 160 timmar, tillämpas den basala omvårdnaden utifrån ett personcentrerat förhållningssätt såsom patientens behov av personlig hygien, närings- och vätsketillförsel, uttömningar, aktivitet, sömn och vila, respiration, cirkulation och kroppstemperatur. Bäddning till sängliggande patient och riskidentifiering, medicinsk teknik, säkerhetsaspekter och vårdhygienska riktlinjer för patient och personal tillämpas i kapillärprovtagning, venprovtagning, katetrisering av urinblåsan, injektionsgivning, perifer venkateter och parenteral nutrition. Studenten tränas i omvårdnadsprocessens olika delar. Det professionella förhållningssättet avseende kommunikation och bemötande tillämpas i samverkan med olika professioner. Frågor kring kön, kultur, samhälle och miljö diskuteras med fokus på patienter inom somatisk vård. Författningar relevanta för området tillämpas för att stärka studenternas kunskap utifrån patientsäkerhet.

Delkursens innehåll bygger på SOSFS 2000:1 och omfattar teoretiska övningar gällande beräkningar, iordningställande samt administrering av läkemedelsordinationer.

Omvårdnadshandlednings teori och praktik introduceras.

Kursen består av fem delkurser:

1. Omvårdnad och medicinsk vetenskap, 13 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. beskriva evidensbaserad omvårdnad relaterat till förekommande geriatriska, medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd och dess komplikationer,

2. redogöra för begreppen och omvårdnadsåtgärderna avseende kommunikation, stöd, smärta, nutrition och elimination vid geriatriska, medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd från ett personcentrerat synsätt,

3. redogöra för förekommande geriatriska, medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd såsom epidemiologi, etiologi, symtom, diagnostik och behandlingsprinciper utifrån hälsoperspektiv och prevention,

4. redogöra för specifik farmakologi relaterat till sjukdomstillstånd inom kursens ram,

5. redogöra för författningar kopplade till kursens innehåll, och

6. redogöra för omvårdnadsprocessen och omvårdnadsdokumentation.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. identifiera och reflektera över etiska frågeställningar i omvårdnadssituationer,

2. genomföra samtal med patienter och närstående samt planera personcentrerad vård utifrån deras individuella behov och visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,

3. utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv under handledning genomföra omvårdnad utifrån omvårdnadsprocessen för vårdtagare/patienter inom geriatrisk vård i samverkan med företrädare för andra professioner och vårdtagaren/patienten samt hantera omvårdnadsdokumentation och informatik i vården, och

4. under handledning utföra ordinerad medicinsk behandling, medicintekniska arbetsuppgifter och tillämpa för området aktuella författningar.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. identifiera och reflektera över etiska frågeställningar i omvårdnadssituationer,

2. genomföra samtal med patienter och närstående samt planera personcentrerad vård utifrån deras individuella behov och visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,

3. utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv under handledning genomföra omvårdnad utifrån omvårdnadsprocessen för vårdtagare/patienter inom somatisk vård i samverkan med företrädare för andra professioner och vårdtagaren/patienten samt hantera omvårdnadsdokumentation och informatik i vården, och

4. under handledning utföra ordinerad medicinsk behandling, medicintekniska arbetsuppgifter och tillämpa för området aktuella författningar.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. tillämpa läkemedelsberäkning gällande; enhetsomvandling; relationsberäkning gällande verksamsubstans; spädningsberäkningar; infusionshastighet.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. reflektera kring och relatera till teoretisk och tillämpad kunskap inom omvårdnad i relation till sjuksköterskans yrkesfunktion.

För att uppnå samtliga lärandemål bedrivs undervisningen i form av föreläsningar, enskilda litteraturstudier, lärandeseminarium i grupp samt i reflektionsgrupper. Patientfall bearbetas enligt casemetodiken där analytisk förmåga och problemlösning tränas.

Studenten har fem veckors handledd verksamhetsförlagd utbildning. Uppföljningssamtal sker mellan adjunkt/lektor, studenten och den handledande sjuksköterskan vid flera tillfällen där lärandemålen och studentens prestationer och möjligheter att uppnå dessa diskuteras. Studenten genomför ett fördjupat samtal med en äldre vårdtagare utifrån ett personcentrerat perspektiv där de fördjupar sig i etiska frågeställningar i omvårdnadssituationer samt skriver reflektioner runt detta för att uppnå lärandemål 1och 2. Studenten gör även en specifik uppgift beträffande nutrition och decubitus i samverkan med adjunkt och vårdpersonal för att uppnå lärandemål 1 och 3.

Studenten har fem veckors handledd verksamhetsförlagd utbildning.En sjuksköterska från verksamheten samt en adjunkt/lektor från högskolan samarbetar kontinuerligt under kursen tillsammans i kliniska lärarpar, och med studenten för att uppnå samtliga lärandemålen. Uppföljningssamtal och reflektionsseminarier sker vid flera tillfällen där lärandemålen och studentens prestationer och möjligheter att uppnå dessa diskuteras. Peer learning förekommer ute i praktiken där studenterna mer strukturerat lär av varandra samt använder varandra som resurser. Metoden innebär att studenterna har uppgifter att lösa, diskutera och reflektera över i samband med patientknutet omvårdnadsarbete innan de diskuterar detta med den handledande sjuksköterskan för att uppnå samtliga lärandemål. Student genomför ett fördjupat samtal med en patient utifrån omvårdnadsprocessen som dokumenteras enligt VIPS-modellen för att uppnå lärandemål 1- 3.

Studenten har föreläsningar om läkemedelsberäkning samt schemalagd resurstid där de bereds möjlighet att få fördjupad individuell undervisning för att uppnå lärandemålet.

Studenten har föreläsningar i omvårdnadshandlednings teori samt olika typer av kunskap, kompetens och lärande som följs av gruppreflektioner för att uppnå lärandemålet.

För godkänd kurs krävs att lärandemålen är uppfyllda vilket innebär godkänt resultat på samtliga examinationer som ingår i nedanstående kurser. För väl godkänd kurs krävs att samtliga lärandemålen är uppfyllda med väl godkända resultat.

Lärandemål 1-6 examineras i form av en enskild skriftlig tentamen. Lärandemål 1 – 4, 6 examineras genom två skriftliga gruppexaminationer. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Lärandemålen i delkurs två examineras under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom geriatrisk vård där kunskaper, färdigheter och etiskt förhållningssätt bedöms och betygsätts utifrån Assessment of Clinical Education (AssCE-formuläret). Godkänd innebär god förmåga enligt bedömningsunderlaget AssCe för klinisk utbildning där samtliga 21 punkter ska bedömas med minst god förmåga i relation till utbildningsnivå för år 1. Väl Godkänd innebär starkt utvecklad förmåga enligt bedömningsunderlaget AssCe för klinisk utbildning. Av de 21 punkterna ska minst18 bedömas med starkt utvecklad förmåga och de övriga med god förmåga i relation till utbildningsnivå för år 1. Underkänd innebär att kriterierna för godkänd enligt bedömningsunderlaget AssCe för klinisk utbildning inte har uppnåtts.

Lärandemålen i delkurs tre examineras under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom somatisk vård där kunskaper, färdigheter och etiskt förhållningssätt bedöms och betygsätts utifrån Assessment of Clinical Education (AssCE-formuläret. Godkänd innebär god förmåga enligt bedömningsunderlaget AssCe för klinisk utbildning. Där samtliga 21 punkter ska bedömas med minst god förmåga i relation till utbildningsnivå för år 1. Väl Godkänd innebär starkt utvecklad förmåga enligt bedömningsunderlaget AssCe för klinisk utbildning. Av de 21 punkterna ska minst18 bedömas med starkt utvecklad förmåga och de övriga med god förmåga i relation till utbildningsnivå för år 1. Underkänd innebär att kriterierna för godkänd enligt bedömningsunderlaget AssCe för klinisk utbildning inte har uppnåtts.

Utöver denna sker examination och bedömning av studentens teoretiska kunskaper genom skriftlig omvårdnadsdokumentation utifrån omvårdnadsprocessen.

I delkurs fyra examineras läkemedelsberäkning som enskild skriftlig tentamen och 100 procents rätt krävs för att studenten ska vara godkänd.

5. Omvårdnadshandledning, 1 hp

I delkurs fem examineras omvårdnadshandledning genom obligatorisk närvaro och skriftlig examination. Vid frånvaro gör studenten en kompletterande inlämningsuppgift.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges på schemat. Utebliven närvaro vid examinationsseminarium ges möjlighet till omtentamen via uppföljningsseminarium

Ingen ledighet beviljas under VFU. Vid frånvaro under VFU ska klinisk adjunkt som är ansvarig för bedömningen, handledare och student komma överens om hur återtagning ska ske. Student som blivit underkänd i verksamhetsförlagd utbildning erbjuds en (1) ny utbildningsperiod som till sin längd och innehåll motsvarar den underkända perioden när utbildningsplats, lärare och handledare finns att tillgå. Om studenten själv avbryter sin VFU betraktas detta som en underkänd placering. Om studenten visat sådan oskicklighet under VFU att patienter eller vårdtagare riskerar att skadas, kan examinator i samråd med handledare och prefekt besluta att underkänna och avlägsna studenten från VFU placeringen i förtid.

Almås, H (Red) (2011) Klinisk omvårdnad, två delar. Stockholm: Liber. (ca 310 av 1167 s).

Amerine,E, Keirsey,M. (2006) Managing acute diarrhea. Nursing,36,(9), 64hn1-4 (3 s)

Bjuväng, A, Kjellberg, M, Rehle, H, Åkesson, U (2006) klinisk kemi och klinisk fysiologi. Lund: Studentlitteratur. (232 s).

Björkman, A-M (2009) Läkemedelsberäkning och läkemedelshantering. Lund: Studentlitteratur. (311 s).

Ehnfors, M, Ehrenberg, A, Thorell Ekstrand ,I (2000) VIPS-boken om en forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournalen. Stockholm: Vårdförbundet, FOU rapport 48. (352 s).

Ericson, E och Ericson, T, (2009) Klinisk mikrobiologi. Nacka: Liber. (399s).

Ericson, E och Ericson, T (2012). Medicinska sjukdomar-specifik omvårdnad-Medicinsk behandling-Patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. (ca 250 av 747 s.).

FASS. Läkemedel i Sverige. Kungsbacka: Läkemedelsinformation AB. Senaste års

utgåva. (ca 50 av 1400 s).

Vårdhandboken www.vardhandboken.se

Järhult, J och Offenbartl, K (2013) Kirurgiboken. Stockholm: Liber. (ca 200 av 608 s).

Larsson, M och Rundgren, Å (2010) Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. (ca 140 s av 358 s)

Raadu, G (red). (senaste upplagan) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber AB (ca 100 s av 750 s)

Richmond J. (2003) Prevention of constipation through risk management. Nursing Standard, 17,(16), 39-46 (8 s)

Simonsen T, Hasselström J (2012) Illustrerad Farmakologi sjukdomar och behandling, del 2. Stockholm: Natur & Kultur. (ca 185 s av 416 s).

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. (17 s).

Tew, L. et al (2005) Infection risks associated with urinary catheters. Nursing Standard, 20,(7), 55-61 (7 s)

Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Almås, H (Red)(2011) Klinisk omvårdnad, två delar. Stockholm:Liber. (ca 310 av 1167 s).

Bjuväng, A, Kjellberg, M, Rehle, H, Åkesson, U (2006) klinisk kemi och klinisk fysiologi. Lund: Studentlitteratur. (232 s).

Björkman, A-M (2009) Läkemedelsberäkning och läkemedelshantering. Lund: Studentlitteratur. (311 s). Vårdhandboken www.vardhandboken.se.

Larsson, M och Rundgren, Å (2010) Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. (ca 140 s av 358 s).

Parveen A A (2007) Managing under-nutrition in a nursing home setting. Nursing older people vol 19 no 3.

Pope T (2012) How person-centred care can improve nurses attitudes to hospitalised older patients. Nursing older people, vol 24 no 1.

Raadu, G (red). (senaste upplagan) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber AB (ca 100 s av 750 s).

Simonsen, T, Hasselström J (2012) Illustrerad Farmakologi sjukdomar och behandling, del 2. Stockholm: Natur & Kultur. (ca 185 s av 416 s).

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. (17 s).

Almås H (Red) (2011) Klinisk omvårdnad, två delar. Stockholm:Liber. (ca 310 av 1167 s).

Amerine,E, Keirsey,M. (2006) Managing acute diarrhea. Nursing,36,(9), 64hn1-4 (3 s)

Bjuväng, A, Kjellberg, M, Rehle, H, Åkesson, U (2006) klinisk kemi och klinisk fysiologi. Lund: Studentlitteratur. (232 s).

Björkman, A-M (2009) Läkemedelsberäkning och läkemedelshantering. Lund: Studentlitteratur. (311 s)

Ehnfors, M, Ehrenberg, A, Thorell Ekstrand, I (2000) VIPS-boken om en forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournalen.

Stockholm: Vårdförbundet, FOU rapport 48. (352 s)

Ericson, E och Ericson, T, (2009) Klinisk mikrobiologi. Nacka: Liber. (399s)

Ericson, E och Ericson, T (2012). Medicinska sjukdomar-specifik omvårdnad-Medicinsk behandling-Patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. (ca 250 av 747 s.)

FASS. Läkemedel i Sverige. Kungsbacka: Läkemedelsinformation AB. Senaste års utgåva. (ca 50 av 1400 s)

Vårdhandboken www.vardhandboken.se

Järhult, J och Offenbartl, K (2013) Kirurgiboken. Stockholm: Liber (ca 200 av 608 s).

Raadu, G (red). (senaste upplagan) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber AB (ca 100 s av 750 s)

Richmond J. (2003) Prevention of constipation through risk management. Nursing Standard,17,(16), 39-46 (8 s)

Simonsen, T, Hasselström J (2012) Illustrerad Farmakologi sjukdomar och behandling, del 2. Stockholm: Natur & Kultur. (ca 185 s av 416 s).

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. (17 s)

Tew, L. et al (2005) Infection risks associated with urinary catheters. Nursing Standard, 20,(7), 55-61 (7 s)

Björkman, A-M (2009) Läkemedelsberäkning och läkemedelshantering. Lund: Studentlitteratur. (311 s).

Carper, B.A (1978) Fundamental Patterns of Knowing in Nursing Science 1 (1), 13-24.

Lindell. L (2003) Omvårdnadshandledning – en möjlig väg till reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Rapport. Malmö högskola.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att kursvärdering genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i slutet av kursen. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida samt återkopplas muntligt till studenterna som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en tvåterminsperiod examineras enligt den kursplan som gällde vid registreringen.