Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett 4-6-perspektiv.Studenterna ska även fördjupa sin kunskap inom området energi och hållbar utveckling med avsikt att undervisa i årskurs 4 – 6.

Kursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument. Andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett 4-6 -perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv. Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

I kursen identifieras frågor kring energisystem och hållbar utveckling ur såväl ett kemiskt som fysikaliskt perspektiv. I arbetet med egna tekniska konstruktioner betonas såväl produkt som dokumenterad process. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier, självstudier, studiebesök, experiment, samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

Prov 1: Teknisk konstruktion 3hp (Technical construction, 3 Credits)

I detta prov examineras lärandemål 4 genom att studenten individuellt gör en konstruktion och dokumenterar processen från idé till produkt, vilken redovisas muntligen i en digital produktion.

Prov 2: Skriftlig tentamen och Lesson study 12hp (Written examination and Lesson study, 12 Credits)

I detta prov examineras lärandemål 1-3 genom att studenten individuellt gör en skriftlig tentamen. Lärandemål 5-11 examineras genom att studenten i grupp muntligen redovisar en ”lesson study” som planerats, genomförts, bedömts och utvärderats.

För att erhålla Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på både prov 1 och 2.

Allal, Linda (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20-34.

Andreasson, Ingela (2014). Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden. I Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 345–366. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Andreasson, Ingela, & Dovemark, Marianne (2013). Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education, European Educational Research Journal, 12(4), 480–491.

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt och Rosberg, Maria (2013) Naturvetenskapens bärande idéer - för lärare F-6. Malmö: Gleerups. (ca 50s i urval)

Areskoug Mats & Eliasson, Per (2012). Energi för hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur (ca 250s i urval)

Hasslöv, Helen (2009) Tankar om hållbar utveckling och lärande. Malmö, Malmö högskola. (43s) http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/17132/Tankar_om_hallbar_utveckling_och_larande.pdf?sequence=2&isAllowed=y Israelsson, Marie, Jönsson,

Anders & Grettve, Anna (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, Myrtel och Sandström, Maria (2015) Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups (160s)

Kungliga Vetenskapsakademin (2011). Kemi - den gränslösa vetenskapen. (112s) http://www.kva.se/globalassets/vetenskap_samhallet/kemibok_2011.pdf

Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygssättningspraktik. I Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande 3, januari 2010. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 21–29.

Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts (208s)

Lundahl, Christian (2014), Bedömning – att veta vad andra vet. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red) (2014). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008). Exploring Talk in School Kapitel 1,4, 8 och 10 (100 s) London: SAGE Publications.

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4-14.

Skolverket (2013). Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen. (32s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=3133

Skolverket: (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (147s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskrav i respektive ämne. (ca 40s) http://www.skolverket.se/sok/publikationer?q=kommentarmaterial

Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund? (66 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 150s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.