Kursplan hösten 2018
Kursplan hösten 2018
Benämning
Naturorientering, teknik och lärande: Naturvetenskapens språk och didaktik
Engelsk benämning
Science Subjects, Technology and Education: The Language and Didactics of Natural Sciences
Kurskod
NO721B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2017-12-08
Gäller från
2018-09-03
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska sätta sig in i hur vi får våra basbehov mat, vatten och energi tillgodosedda och att både tillgång på och avfall från dessa måste problematiseras och lösas för ett hållbart samhälle. Studenterna ska också arbeta med tekniska konstruktioner i detta sammanhang.
Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett F-3-perspektiv.
Innehåll
Kursen behandlar innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett F-3- perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv.
Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som en förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.
Kursens ämnesinnehåll utgår från inflödet av mat, vatten och energi till en skola, samt hur skolans utflöde från dessa ser ut och tar vägen. Innehållet studeras i ett historiskt perspektiv och i relation till ett hållbart samhälle. Enkla tekniska konstruktioner görs och dokumenteras samt kopplas till teknikhistoria. Ämnesdidaktiska frågor behandlas i sitt sammanhang.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
- kunna undersöka och analysera in- och utflöden av vatten, mat och energi i en skola och diskutera dessa i ett historiskt perspektiv och i relation till ett hållbart samhälle (1)
- beskriva och analysera tekniska lösningar i samhället som styrs av programmering (2)
- kunna bedöma och analysera utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling för att ge framåtsyftande återkoppling (3)
- kunna analysera och kritiskt värdera skriftliga omdömen i årskurs 1-3 samt reflektera över kommunikationen av bedömningar till olika målgrupper (4)
- kunna förklara och diskutera bedömning ur ett vetenskapligt och ämnesbaserat F-3-perspektiv (5)
- kunna redogöra för sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv samt exemplifiera hur undervisning i det egna undervisningsämnet kan organiseras för att främja elevernas lärande (6)
- kunna redogöra för hur elevers begreppsförståelse och språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt kunna exemplifiera hur olika slags texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling (7)
- kunna värdera och kritiskt granska läromedel i relation till styrdokument och elevers förutsättningar och behov (8)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, studiebesök, laborationer, visualiseringar, konstruktioner av modeller, gruppövningar och seminarier på plats eller över kursens digitala plattform.
Bedömningsformer
Studenterna examineras enligt två provkoder där en omfattas av 6 hp och den andra av 9 hp.
Prov 1: Tekniska föremål som styrs av programmering och bedömning 6 hp (Technical items controlled by programming and assessment)
Mål 2, 3, 4 och 5 examineras genom digital produktion som studenten gör individuellt och i grupp.
Prov 2: Presentation (Presentation) samt Lesson study ( Lesson study), 9 hp Mål 1 examineras genom en individuellt skriven text.
Mål 6, 7, 8 examineras genom en Lesson study i par/grupp. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att få VG i betyg på hel kurs krävs VG på båda delkurserna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Allal, Linda (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. //Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20//, 20-34.
Andreasson, Ingela. (2014). Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden. I //Pedagogisk forskning i Sverige//, 4-5, 345–366. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Andreasson, Ingela & Dovemark, Marianne. (2013). Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education, //European Educational Research Journal//, 12(4), 480–491.
Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). //Naturvetenskapens bärande idéer. För lärare F-6.// Malmö: Gleerups. (190 s)
Gibbons, Pauline (2007). Stärk språket, stärk lärandet. Göteborg: Hallgren & Fallgren (208 s)
Hasslöf, Helen (2009). Tankar för hållbar utveckling och lärande. Malmö (43s)
Hirsh, Åsa (2012). IUP – verktyg för lärande? I //Utveckling genom IUP?// Forskning om undervisning och lärande 9, oktober 2012. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 32–41.
Johansson, Myrtel & Sandström Maria (2015). //Undervisa i teknik//. Malmö: Gleerups (160 s)
Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygssättningspraktik. I //Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande//. Forskning om undervisning och lärande 3, januari 2010. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 21–29.
Lundahl, Christian (2014). //Bedömning för lärare//. Stockholm: Norstedts. (208 sid.)
Lundahl, Christian. (2014), Bedömning – att veta vad andra vet. I //Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red)(2014). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare//. Stockholm: Natur & Kultur.
Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008) //Exploring Talk in School. Kapitel 1, 4, 8 och 10// (100 s.)
Nygård, Karin (2015). Input Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur & Kultur (99s)
Shepard, L. A. (2000). The role of assessment in a learning culture. //Educational Researcher, //29, 4-14.
Skolverket: //Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen//. (2012) (24 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2811
//Skolverket: (20 12) Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet// (134 s) http://www.skolverket.se
Skolverket (2006) //I enlighet med skolans värdegrund?// (66 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659
//Skolverket (2012) Kommentarmaterial till kunskapskrav i respektive ämne// (ca 40 s) // http:www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/kommentarmaterial-till-kunskapskraven-1.176463//
Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker : fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i //Sverige, 4-5, 403-437. Swedish Educational Research Association.//
Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). Stödja och styra: Om bedömning av yngre barn.// Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).