Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla förståelse för hur människors basbehov tillgodoses i perspektiv av hållbar utveckling och tekniska lösningar. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla kännedom och kunskap om läromedels funktion och roll.

Kursens ämnesinnehåll utgår från inflödet av mat, vatten och energi vid till exempelvis en skola samt hur flödet av dessa ser ut och vart det tar vägen. Innehållet studeras i ett historiskt perspektiv och i relation till ett hållbart samhälle. Styrning och utveckling av tekniska lösningar fokuseras där konstruktioner görs och dokumenteras. Ämnesdidaktiska frågor behandlas i sitt sammanhang.

Läromedels roll, funktion och historia diskuteras. Olika aspekter av läromedel, t.ex. språk- och bildanvändning, digitalisering, genus, jämställdhet och jämlikhet, problematiseras.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier, självstudier, studiebesök, experiment, samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

Prov 1: Muntlig presentation och kompletterande text (Oral Presentation and Complementary Text), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 2.

Prov 3: Skriftlig analys (Written Analysis), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på två av proven.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ammert, Niklas (2011). Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1, 3–5, 7, 9–10. (144s)

Areskoug, Mats, Ekborg, Margareta, Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2020).Naturvetenskapens bärande idéer - för lärare F-6 (3.e uppl.). Malmö: Gleerups. Kap. 3–4. (80s)

Areskoug, Mats & Eliasson, Per (2017). Energi för hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur. Kap. 3–5. (70s)

Helldén, Gustav, Högström, Per, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2015). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. Kap. 4. (15s)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2022). Undervisa i teknik. För lärare i grundskolan (3:e uppl.). Malmö: Gleerups utbildning. Kap. 1, 5. (41s)

Kungliga Vetenskapsakademin (2011). Kemi – den gränslösa vetenskapen. (112 s) Tillgänglig på internet.

Åkerfeldt, Anna, Källander, Susanne & Selander, Staffan (2018). Programmering: Introduktion till digital kompetens i grundskolan. Stockholm: Liber. (150s)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 150s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.