Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina naturvetenskapliga och tekniska kunskaper inom några ämnesområden med relevans för förskoleklass och upp till årskurs 3. I kursen ska studenterna också utveckla sin förmåga att planera undervisningssekvenser i en heterogen elevgrupp i enlighet med skolans styrdokument samt att reflektera över olika synsätt på kunskap. Ett annat syfte är att studenterna ska utveckla kunskaper om och förmåga att använda estetiska uttrycksformer och digitala medier med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll

I denna kurs ges studenten möjlighet att fördjupa sig i ämnesområden som universum, jordens utveckling. Kursen har fokus på hur närmiljön kan användas för att planera undervisning och utveckla kunskap inom fysik, kemi, biologi och teknik. Kursen behandlar skolans styrdokument för NO och teknik samt olika sätt att se på kunskap och lärande. I kursen behand las också bedömning och bedömningsinstrument. En del av kursen består av arbete med olika estetiska uttryckssätt samt IKT som medel för att stärka lärandet i naturvetenskap och teknik. Naturen används som inspiration i skapandet av olika tekniska konstruktioner. Vidare ingår dramatisering och berättande om naturvetenskapliga fenomen i närmiljön.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, seminarier, självstudier, hemexperiment samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

Studenten bedöms vid tre tillfällen. Mål ett examineras genom en muntlig presentation som sker parvis. Mål två, tre, fyra, fem och sex examineras genom att studenten gör en planeringsuppgift med bedömningsmatris och en diskuterande del. Mål sju och åtta examineras genom att studenten gör en teknisk konstruktion som gestaltas digitalt samt diskuteras på ett seminarium. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Obligatorisk litteratur:

Andersson, Björn (2010). Att utveckla undervisning i naturvetenskap-kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. (297s)

Areskoug, Mats(2012). Energi för hållbar utveckling. Ett historiskt och naturvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur (359s)

Bjurfors, Veronika (2011). Teknikdidaktik. Norstedts.(224s)

Elfström Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor; Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och naturvetenskap – upptäck, utforska, lära. Stockholm: Liber (178s)

Grönte, Veronika (2006). Berättarteknik. Uppsala: nationellt centrum för biologi (40s). Kan även laddas ner på: http://www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/idehafte1.pdf

Hattie, John (2011). Synligt lärande, presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges Kommuner och landsting. Kan laddas ner på: http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1

Harlen,Wynne (red) (2010). The big ideas. Great Britain. Tillgänglig på www.ase.org.uk (60s)

Harlen, Wynne (1999). Våga Språnget – om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist och Wiksell (149s)

Helldén, Gustav; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger; Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Libers förlag (224s)

Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (171s)

Lindegren, Roger (2007). När kemin stämmer. Lund: Studentlitteratur (206s)

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Lund: Studentlitteratur (146s)

Sjöberg, Svein (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur (543s)

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter Stockholm: Skolverket (70s)

Skolverket (2010). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Skolverket (60 s.)

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och moral i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber

Internetsidor:

DINO, diagnosmaterial för formativ bedöming i NO F-6 (2012): kan nås via www.skolverket.se

IT för pedagoger (2012): www.itforpedagoger.skolverket.se

Myller av liv(2011): www.mylleravliv.se

Resurscentrum för biologi(2012): www.bioresurs.uu.se/

Resurscentrum för kemi(2012): www.krc.su.se/page.php?pid=179

Resurscentrum för fysik (2011:)www2.fysik.org/

Sjukvårdsupplysningen(2012): www.1177.se

Referenslitteratur:

Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber (250 s)

Andersson, Björn (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur (226s)

Persson, Hans (2007). Boken om Fysik och kemi. Lärarboken. Stockholm: Almqvist och Wiksell (176s)

Rutledge, Neil (2010). Primary Science, teaching the tricky bits. Glasgow: Open University Press (196s)

Rönnlund, Bo (2005).Fysikbegrepp och Experiment. Luleå: Norrlands Skolkonsulent (304s)

Sellgren, Germund (2003). Naturpedagogik. Solna: Ekelunds förlag (252s)

Steinberg, John (2003). Aktiva värderingar. Malmö: Ekelunds förlag (166s)

Sundin, Bo (2006). Den kupade handen. Stockholm Carlsson bokförlag (325s)

Hewitt, Paul; Lyons,Suzanne; Suchocki, John; Yeh, Jeniifer (2007). Conceptual Integrated Science. San Fransisco: Pearson (600s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.