Kursen kräver förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig förmågan att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor inom taluppfattning, aritmetik och algebra samt utveckla och fördjupa de egna kunskaperna i och om taluppfattning, aritmetik och algebra. Studenterna ska också utveckla kunskap om elevers utvecklingspotential samt hur anknytningen till elevers egna intressen kan gynna matematiskt lärande.

Talbegreppet och talsystemets utveckling samt taluppfattning behandlas med hjälp av olika artefakter och med utgångspunkt i gällande kursplaner. Olika lärandeformer gällande undervisning i taluppfattning, aritmetik och algebra i årskurserna 1-6 i grundskolan analyseras. Vidare bearbetas de fyra räknesätten utifrån olika metoder samt elevens begrepps- och språkutveckling inom taluppfattning, aritmetik och algebra. Inom kursens ram introduceras studenten i att läsa, tolka och värdera vetenskapliga texter. Kursens olika textgenrer studeras och diskuteras.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/ diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Undervisningen är studentcentrerad, och kunskapen konstrueras i gruppaktiviteter och genom laborativt arbete.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare, samt aktivt bidrar med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Det ställs stora krav på att studenterna kan ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Mål 1 och 5 examineras muntligt inom ramen för ett grupparbete där studenten utformar, beskriver och kritiskt granskar en undervisningssekvens inom aritmetik och algebra. Undervisningssekvensen ska utgå från grundskolans kursplanemål och innehålla matematik integrerad med digitala medier samt ha sin utgångspunkt i elevers intressen.

Mål 2 och 3 examineras i en skriftlig tentamen där studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap om taluppfattning, aritmetik och algebra tillsammans med studentens förmåga att analysera och värdera olika elevlösningar bedöms.

Mål 4, 6 och 7 examineras genom att studenten genomför en fältstudie om taluppfattning hos en elev i någon av årskurserna 1-6. I en skriftlig rapport redovisar, analyserar och problematiserar studenten resultaten med koppling till kurslitteratur.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Clarke, D. M. (2006). Fractions as division: The forgotten notion? Australian Primary Mathematics Classroom, 11(3), 4-10. Tillgänglig från: http://files.eric.ed.gov.fulltext/EJ793928.pdf (7 s)

Clarke, D. M., Roche, A., & Mitchell, A. (2007). Year six fraction understanding: A part of the whole story. In J. M. Watson & K. Beswick (Eds.), Mathematics: Essential research, essential practice: Mathematics: Essential research, essential practice (Proceedings of 30th Mathematics Education Research Group of Australasia, Hobart), (pp. 207-216). Adelaide: Merga. Tillgänglig från http://www.merga.net.au/documents/RP152007.pdf

(10 s)

Bergsten, Christer; Häggström, Johan & Lindberg, Lisbeth (2005). Algebra för alla. Göteborg: NCM (200 s)

Grevholm, Barbro (Red) (2012). Lära och undervisa i matematik från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts (320 s)

Handal,Gunnar (1999). Kritiske venner - Bruk av interkollegial kritik innen universiteten, Nying, rapport nr 9 (12 s)

Harrison, Christine., & Howard, Sally. (2012). Bedömning för lärande i årskurs F-5: Inne i "the Primary Black Box" (Översättning Margareta Oscarsson 2012). Stockholm: Stockholms universitets förlag. (56 s)

Heiberg Solem, Ida, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s)

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (308 s)

McIntosh, Alistair (2009). Förstå och använda tal – en handbok. (NCM 2009) Göteborg: NCM (244 s)

Skemp, Richard R. (1976). Relational and instrumental understanding. Mathematics Teaching. Bulletin of the Association of Teachers of Mathematics, 77, (s 20-26) (7 s). Tillgänglig i elektronisk form på Malmö högskolas bibliotek.

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608

Härtill kommer 200 sidor litteratur inom matematikdidaktik som studenten väljer från en lista publicerad på It’s learning.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.