Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt samt om undervisning i naturkunskap. Dessutom ska studenterna vidareutveckla ämneskunskaper inaturvetenskap, främst inom fysik och kemi, samt utveckla sin tvärvetenskapliga och ämnesdidaktiska medvetenhet i relation till interkulturalitet och medborgerlig bildning.

I kursen introduceras naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt samt forskningsfälteten naturvetenskapernas didaktik och vetenskaps- och teknikstudier. Vidare behandlas ”scientific literacy”, vetenskapsteori, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll samt relationer mellan naturvetenskaplig kunskap och livsåskådning, tro och värderingar. Detta sker huvudsakligen med exempel hämtade från fysik och kemi. Implikationer för undervisning i naturkunskap behandlas utifrån naturvetenskapernas karaktär och samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och ovetenskap belyses. Vidare behandlas hur naturvetenskap formas och har formats tillsammans med det omgivande samhället samt hur naturvetenskap formar våra världsbilder. Perspektiven interkulturalitet och medborgerlig bildning i en tvärvetenskaplig och ämnesdidaktisk kontext introduceras.

Kursen behandlar fysikens materiemodell och hur den används för att förklara makroskopiska fenomen, såsom exempelvis ljud och värme. Fysikens förhållande till samhället exemplifieras genom kunskap om kosmos historia, tidmätningens betydelse samt framväxten av en materiemodell.

I kursen behandlas även kemisk jämvikt, svaga syror och baser samt buffertar. Förekomsten av naturliga buffertsystem, deras funktion och hur de påverkas av mänsklig aktivitet exemplifieras.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt med varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, grupparbete, seminarier och individuellt sökande efter information med hjälp av olika digitala medier. Laborationer och seminarier utgör obligatoriska moment i kursen.

Prov 1: Individuell salstentamen samt individuell utredande och reflekterande text, 10 hp (Written Examination, and Individual Investigating and Reflective text, 10 credits). I detta prov examineras mål 1-2-genom en skriftlig salstentamen, och mål 6-9 genom en individuell text.

Prov 2: Individuell salstentamen, 5 hp (Written Examination, 5 credits) I detta prov examineras mål 3-5 genom en skriftlig salstentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs Väl godkänd både på prov 1 och prov 2.

Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbyggande med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur (kap. 8-13) (90 s). (Boken används i fler kurser.)

Bossér, Ulrika (2017). Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching. Avhandling från Linnéuniversitetet. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1167677/FULLTEXT01.pdf (80 sidor).

Ekborg, Margareta; Ideland, Malin; Malmberg, Claes; Ottander, Christina & Rosberg, Maria (2016). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. 2a uppl., Malmö: Gleerups. Kapitel 1-7 (ca 100 s).

Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red) (2013). Medborgerlig bildning. Studentlitteratur, valda delar, ca 50 sidor.

Heller, Douglas P. & Snyder, Carl H (2015). Visualizing everyday chemistry. John Wiley & Sons Ltd (Kap 8).

Hewitt Paul G (2013). Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (bok eller ebok). Kapitel 2, 8, 9 och 12 (90 s). (Boken används i fler kurser.)

Leden, Lotta; Hansson, Lena; Redfors, Andreas, & Ideland, Malin (2015). Teachers' ways of talking about nature of science and its teaching. Science and Education, 24(9), 1141-1172.

Lederman, Norman.G., Lederman, Judith.S., & Antink, Allison (2013). Nature of science and scientific inquiry as contexts for the learning of science and achievement of scientific literacy. International Journal of Education in Mathematics, Science and Technology, 1(3), 138-147.

Ljung, Johanna (2004). Kroppens kemi – om balans, obalans och botemedel. Stockholm: Liber. (Kapitel 3) (30 s). (Boken används i fler kurser).

Sadler, Troy. D (2009). Situated learning in science education: Socio-scientific issues as contexts for practice. Studies in Science Education, 45(1), 1-42.

Sjøberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. (400 s). (Boken används i fler kurser.)

Skolverket. Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. https://larportalen.skolverket.se/#/modul/2-natur/Gymnasieskola/504-SNI/del_01/

Stuckey, Marc; Hofstein, Avi; Mamlok-Naaman; Rachel, & Eilks, Ingo (2013). The meaning of ‘relevance’ in science education and its implications for the science curriculum. Studies in Science Education, 49(1), 1-34.

Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2015) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Solna: Liber (kap. 3) (90 s). (Boken används i fler kurser.)

Fysikhäften (ca 100 s).

Artiklar, webbsidor, generell kemibok 2B från gymnasiet och stencilerat material (ca 200 s).

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).