Kursplan hösten 2016
Kursplan hösten 2016
Benämning
Naturkunskap och lärande: Naturvetenskap i vardagen
Engelsk benämning
Science Education: Science in everyday life
Kurskod
NL222C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-06-22
Gäller från
2015-08-31
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NL221C Naturkunskap och lärande: Om naturvetenskap (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper kring grundläggandefysikaliska och kemiska begrepp och modeller, relevansen av dessa i vardag och samhälle samt om kontextbaserad undervisning.
Innehåll
Kursen belyser kunskaper om fysikaliska och kemiska begrepp och modeller samt sådana kunskapers användbarhet för att förstå och beskriva naturvetenskapliga fenomen i vardag och samhälle. Genom att arbeta med modeller problematiseras elevers föreställningar och lärande om världen. Undervisning, lärande och bedömning i naturkunskap behandlas även mer generellt. Exempelvis problematiseras olika kunskapsemfaser i naturvetenskaplig undervisning, varav en är just ”naturvetenskapen i vardagen”. Genom laborativt arbete tränas både eget handhavande och metodik för laborativt arbete med elever.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva, förklara, tillämpa och reflektera över några naturvetenskapliga begrepp och modeller (1)
- beskriva och förklara vardagsfenomen och tillvarons materiella uppbyggnad utifrån naturvetenskapliga teorier och modeller inom genomgångna delområden (2)
- framställa naturvetenskapens innehåll genom att använda olika representationsformer (3)
- analysera, diskutera och exemplifiera didaktikens centrala frågor – vem, vad, hur och varför - med utgångspunkt i läroplan och ämnesområde (4)
- skapa bedömningsunderlag, analysera och bedöma kunskapsutveckling (5)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, övningar, laborationer, undersökningar, grupparbeten, litteraturseminarier, gestaltningar och datorbaserat lärande. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Individuell salstentamen, 10 hp (written examination, 10 credits)
I detta prov examineras mål 1-3 genom en skriftlig salstentamen.
Prov 2: Individuell utredande och reflekterande text, 5 hp (investigating and reflective text, 5 credits)
I detta prov examineras mål 4-5 genom en utredande och reflekterande text som inkluderar ett bedömningsunderlag.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap – Forskningsresultat och nya idéer. Lund; Studentlitteratur. (kap. 1-2, 14-15, 17, 19) (ca 100 s)
Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning I naturvetenskap – kunskapsbyggande med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (kap. 5-12) (ca 100 s)
Andrée, Maria (2012) Vardagsanknytning som pedagogiskt redskap. I: Strömdahl, H. & Tibell, L. (Red.) (2012) Skola och naturvetenskap (ca 15 s)
Christensson, Camilla & Sjöström, Jesper (2014). Chemistry in context: analysis of thematic chemistry videos available online. Chemistry Education Research and Practice, 15(1), 59-69.
Hewitt, Paul (2013) Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (ca. 90 s)
Jakobsson, Gunilla (2003) Vardagskemi. Lund; Studentlitteratur (ca. 200 s)
Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning. Malmö; Gleerups, 3 upplagan (ca 180 s)
Newton, Douglas P. (2011) Teaching for Understanding. What it is and how to do it. Second Edition. Routledge (192 s)
Sjöberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. 3:e upplagan., Lund; Studentlitteratur. (Kap. 5, 9 och 11) (ca 130 s)
Snyder, Carl (2003) The Extraordinary Chemistry of Ordinary Things, 4th ed., Oxford; Wiley (ca 200 s)
Stuckey, M., Hofstein, A., Mamlok-Naaman, R., & Eilks, I. (2013). The meaning of ‘relevance’ in science education and its implications for the science curriculum. Studies in Science Education, 49(1), 1-34.
Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2008) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (s 169-220) (ca. 50 s).
Artiklar, webbsidor och stencilerat material (ca 100 s)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.