Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper kring grundläggandefysikaliska och kemiska begrepp och modeller, relevansen av dessa i vardag och samhälle samt om kontextbaserad undervisning.

Kursen belyser kunskaper om fysikaliska och kemiska begrepp och modeller samt sådana kunskapers användbarhet för att förstå och beskriva naturvetenskapliga fenomen i vardag och samhälle. Genom att arbeta med modeller problematiseras elevers föreställningar och lärande om världen. Undervisning, lärande och bedömning i naturkunskap behandlas även mer generellt. Exempelvis problematiseras olika kunskapsemfaser i naturvetenskaplig undervisning, varav en är just ”naturvetenskapen i vardagen”. Genom laborativt arbete tränas både eget handhavande och metodik för laborativt arbete med elever.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, övningar, laborationer, undersökningar, grupparbeten, litteraturseminarier, gestaltningar och datorbaserat lärande. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Individuell salstentamen, 10 hp (written examination, 10 credits)

I detta prov examineras mål 1-3 genom en skriftlig salstentamen.

Prov 2: Individuell utredande och reflekterande text, 5 hp (investigating and reflective text, 5 credits)

I detta prov examineras mål 4-5 genom en utredande och reflekterande text som inkluderar ett bedömningsunderlag.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap – Forskningsresultat och nya idéer. Lund; Studentlitteratur. (kap. 1-2, 14-15, 17, 19) (ca 100 s)

Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning I naturvetenskap – kunskapsbyggande med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (kap. 5-12) (ca 100 s)

Andrée, Maria (2012) Vardagsanknytning som pedagogiskt redskap. I: Strömdahl, H. & Tibell, L. (Red.) (2012) Skola och naturvetenskap (ca 15 s)

Christensson, Camilla & Sjöström, Jesper (2014). Chemistry in context: analysis of thematic chemistry videos available online. Chemistry Education Research and Practice, 15(1), 59-69.

Hewitt, Paul (2013) Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (ca. 90 s)

Jakobsson, Gunilla (2003) Vardagskemi. Lund; Studentlitteratur (ca. 200 s)

Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning. Malmö; Gleerups, 3 upplagan (ca 180 s)

Newton, Douglas P. (2011) Teaching for Understanding. What it is and how to do it. Second Edition. Routledge (192 s)

Sjöberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. 3:e upplagan., Lund; Studentlitteratur. (Kap. 5, 9 och 11) (ca 130 s)

Snyder, Carl (2003) The Extraordinary Chemistry of Ordinary Things, 4th ed., Oxford; Wiley (ca 200 s)

Stuckey, M., Hofstein, A., Mamlok-Naaman, R., & Eilks, I. (2013). The meaning of ‘relevance’ in science education and its implications for the science curriculum. Studies in Science Education, 49(1), 1-34.

Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2008) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (s 169-220) (ca. 50 s).

Artiklar, webbsidor och stencilerat material (ca 100 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.