Kursplan hösten 2012
Kursplan hösten 2012
Benämning
Naturkunskap och lärande: Om naturvetenskap
Engelsk benämning
Natural Science and Education: The Nature of Science
Kurskod
NL221C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2012-03-21
Gäller från
2012-09-03
Behörighetskrav
EnB, ShA, MaC, NkB alt BiA+FyA+KeA - se även utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska introduceras till ämnet naturkunskap samt till dilemman i dagens samhälle, där naturvetenskap spelar en viktig roll. Studenterna ska utveckla kunskaper om naturvetenskap och förståelse för dess roll i kulturella och historiska processer samt i skapandet av framtidsvisioner. Kursen behandlar även vad som är vetenskap samt relationen mellan naturvetenskaplig kunskap och livsåskådning, tro och värderingar.
Innehåll
Kursen behandlar historiska exempel på hur naturvetenskap och teknik formar och formas av det omgivande samhället och för hur naturvetenskap och teknik används i formandet av framtidsvisioner. Kursen introducerar till naturvetenskapliga metoder i form av demonstrationer, observationer, klassificeringar och mätningar. Skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och s.k. ovetenskap, naturvetenskapens karaktär, naturvetenskapens metoder och naturvetenskaplig kunskapsbildning är centrala frågor som belyses.
Därutöver tar kursen upp aktuella etiska och samhälleliga dilemman för att visa på skillnader mellan naturvetenskapliga argument och argument baserade på livsåskådning och värderingar samt för att synliggöra intressekonflikter mellan naturvetenskapliga, politiska och ekonomiska intressen.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för historiska exempel på hur naturvetenskap och teknik formar och formas av det omgivande samhället och för hur naturvetenskap och teknik används i formandet av framtidsvisioner
- identifiera och tillämpa naturvetenskapliga begrepp och teorier för att diskutera komplexiteten i aktuella etiska och samhälleliga dilemman samt i dessa frågor problematisera skillnader mellan naturvetenskapliga argument och argument baserade på livsåskådning och värderingar
- använda sig av massmedier som verktyg för lärande på ett reflekterande och kritiskt granskande sätt bland annat genom att synliggöra konflikter mellan naturvetenskapliga, politiska och ekonomiska intressen
- förklara skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och s.k. ovetenskap och utveckla kunskaper om naturvetenskapens karaktär och arbetsmetoder
- ge exempel på undervisning som kan främja elevers kunskapsutveckling när det gäller naturvetenskapliga arbetssätt samt deras förståelse för naturvetenskapens karaktär
- beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet i en heterogen undervisningsgrupp kan organiseras så att varje elevs lärande och utveckling främjas
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av individuellt sökande efter information med hjälp av olika digitala medier samt föreläsningar, seminarier och laborationer. Problembaserat projektarbete är den huvudsakliga arbetsformen. Undervisningen är campusförlagd men innehåller nätbaserade uppgifter.
Bedömningsformer
Examinationen av kursen är tvådelad. Den ena delen består av en individuell skriftlig uppgift, där ett aktuellt samhällsdilemma belyses och där intressekonflikter mellan naturvetenskapliga, politiska och ekonomiska intressen synliggörs. Frågan ska sättas in i ett historiskt och framtida perspektiv. Denna uppgift ska även redovisas muntligt. Den andra delen av examinationen är en essä om skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och ovetenskap, där studenterna utifrån ett specifikt fall får diskutera dels skillnader mellan vetenskapliga argument och argument baserade på livsåskådning och värderingar och dels hur denna diskussion kan omsättas i en undervisningssituation med en heterogen elevgrupp.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bartholomew, Hannah, Osborne, Jonathan and Ratcliffe, Mary (2004) Teaching students 'Ideas-about-science': five dimensions of effective practice. Science Education, 88 (5), (s 655-682)(27 s)
Jarman, Ruth & McClune, Billy (2007) Developing students’ ability to engage critically with science in the news: recognising and addressing the media awareness dimension. Paper presented at ESERA 2007. (17 s)
Kulick, Don (1997) Är måsar lesbiska? Om biologins relevans för mänskligt beteende. Res Publica nr 35/36 (11 s)
Lundin, Susanne (red) (2005) En ny kropp. Essäer om medicinska visioner och personliga val. Lund; Nordic Academic Press (100 s)
Martin, Emily (1994) Kroppens berättelser, kroppens gränser. Kulturella perspektiv, nr 3/1994. (8 s)
Osborne, Jonathan & Dillon, Justin (2008) Science Education in Europe: Critical Reflections. London: Nuffield Foundation. (30 s)
Osborne, Jonathan, Ratcliffe, Mary, Collins, Sue, Millar, Robin. and Duschl, Rick. (2003). What 'ideas-about-science' should be taught in school science? A Delphi study of the expert community. Journal of Research in Science Teaching, 40 (7), (s 692-720) (28 s)
Paulsen, Albert Chr. (2006) Naturfag i skolen i et kritisk demokratisk dannelseperspektiv NorDiNa – Nordic Studies in Science Education, nr. 4, s 69-84 (16 s)
Ratcliffe, Mary & Grace, Marcus (2003) Science Education for Citizenship. Teaching Socio-Scientific Issues. Maidenhead: Open University Press. (178 s)
Sjöberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. (428 s)
Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Solna; Liber (184 s)
Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2008) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Solna; Liber (288 s)
Referenslitteratur:
Abell, Sandra & Lederman, Norman (2007) Handbook of research on science education. Hillsdale; Lawrence Erlbaum Associates (ca 100 s i urval)
Aikenhead, Glen (2007) Science Education for Everyday Life: Evidence-Based Practice. New York; Teachers College Press (ca 75 s i urval)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.