Kursplan hösten 2019
Kursplan hösten 2019
Benämning
Miljövetenskap: Fortsättningskurs
Engelsk benämning
Environmental Science: Level 2
Kurskod
MV108C
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2018-04-13
Gäller från
2018-09-03
Behörighetskrav
MV102B Miljövetenskap: Grundkurs, 30 hp eller MV102A Miljövetenskap I, 30 hp samt ytterligare sammanlagt minst 15 hp godkända kursmoment från kurserna MV101A Miljörätt 15 hp och MV133B Miljöundersökningar 15 hp eller MV133A Naturkunskap med miljöperspektiv 15 hp.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Miljövetenskap
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Ingår i huvudområdet Miljövetenskap på nivå 31-60 hp.
Syfte
Kursen syfte är att den studerande ska utveckla kompetens att planera, genomföra och rapportera miljövetenskapliga undersökningar. Den studerande fördjupar sig empiriskt, teoretiskt och metodologiskt inom ett valbart miljövetenskapligt problemområde, vilket ska utmynna i ett tvärvetenskapligt uppsatsarbete. Särskild vikt fästs vid att kunna avgränsa, utforska och analysera ett miljöproblem i ett helhetsperspektiv, där fokus är på de komplexa relationerna mellan människan, samhället och människans ekologiska omvärld. Kursens syfte är också att den studerande ska utveckla fördjupad kunskap om aktuell miljövetenskaplig forskning, teori och metod.
Innehåll
Kursen är indelad i följande tre delmoment:
1. Miljövetenskaplig forskning, 8 hp
Delmomentet behandlar aktuell miljövetenskaplig forskning utifrån ett flervetenskapligt och problemorienterat perspektiv, och syftar därmed till att förmedla kritisk kunskap om dagsaktuella miljö-, naturresurs- och utvecklingsproblem. Olika exempel på gränsöverskridande studier behandlas därtill i syfte att förmedla bilden av miljövetenskapens historiska omvandling. Särskilt betonas vikten av att ställa forskningens miljö- och samhällspolitiska relevans i kritisk belysning. Delmomentet behandlar miljöetiska och vetenskapsfilosofiska frågor.
Delmomentet problematiserar även relationen mellan den individuella människan, samhället och miljöproblemen i ett socialt perspektiv. Särskilt fokuseras det moderna urbana samhällets livsstil exempelvis konsumtionsmönster, boendeformer och resande, samt den miljöpåverkan detta innebär. Modeller används för att belysa olika faktorer som förklarar människors individuella och kollektiva miljöbeteende.
2. Samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig metod, 15 hp
Detta delmoment behandlar olika former av samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig metod, och problematiserar tillkomsten av kunskap om individers och gruppers miljöbeteende samt miljörelaterade tillstånd, processer och samband. Delmomentet ger bl.a. grundläggande kunskap om och träning i kvantitativ och kvalitativ metod.
Delmomentet syftar till att den studerande ska utveckla kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra och rapportera mindre undersökningar i ämnet miljövetenskap.
Särskild tonvikt läggs vid den analytiska kopplingen mellan problemställning, begreppsanvändning, empiri och resultattolkning.
3. Uppsats, 7 hp
Delmomentet syftar till att den studerande ska utveckla kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, sammanfatta och rapportera mindre undersökningar i ämnet miljövetenskap. Uppsatsen författas i par för att träna kollaborativ skrivprocess. Delmomentet löper parallellt med de övriga delmomenten.
Kursen syftar också till att ge träning och färdighet i skriftlig rapportering. Särskild tonvikt läggs vid den analytiska kopplingen mellan problemställning, begreppsanvändning, empiri och resultattolkning, vilken problematiseras med anknytning såväl till det egna uppsatsprojektet som till befintliga forskningsrapporter. I kursen ingår att presentera det egna uppsatsarbetet samt att kritiskt granska och opponera på ett annat uppsatsarbete.
Etiska hänsyn och förhållningsregler behandlas fortlöpande i anslutning till metodfrågor och till uppsatsarbetets genomförande.
Lärandemål
Lärandemål:
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande uppvisa:
1. grundläggande kunskap om aktuell miljövetenskaplig forskning
2. grundläggande kunskap om samhälls- och naturvetenskapliga perspektiv på miljöfrågor
3. grundläggande kunskap om vetenskaps- och kunskapsteoretiska frågeställningar
4. grundläggande kunskap om såväl samhälls- som naturvetenskaplig forskningsmetod
5.fördjupad empirisk och teoretisk kunskap inom det valda uppsatsämnet
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
6. planera, genomföra samt skriftligt och muntligt rapportera miljövetenskapliga undersökningar
7. kritiskt utvärdera miljövetenskapliga analyser av ett miljöproblem i ett flervetenskapligt perspektiv
8. genomföra en vetenskaplig opposition
9. söka och inhämta litteratur, källmaterial och annan information som har relevans för en vald problemställning
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
10. reflektera över och förhålla sig kritiskt till det egna arbetets relevans för en hållbar utveckling
11. reflektera över och förhålla sig kritiskt till det egna arbetets etiska problem
12. reflektera över och förhålla sig kritiskt till det egna arbetets källmaterial
Arbetsformer
Kursen bygger på studentaktivt lärande, och har som ett övergripande syfte att bidra till att utveckla en praktisk kompetens att självständigt och reflexivt bemöta framtida problemsituationer, kunskapsbehov och lösningsstrategier.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, metodövningar i grupp/ enskilt, enskild handledning samt grupphandledning och kamratresponsgrupper.
Utöver den schemalagda undervisningstiden förväntas arbetsgrupperna och den enskilda studenten arbeta självständigt med de tematiska fördjupningsuppgifterna och det fortlöpande uppsatsarbetet.
Bedömningsformer
Följande poängfördelning och betygskrav gäller:
Delmoment 1: Individuellt skriftligt prov 8 hp. Betygsskala (U, G, VG). Lärandemål: 1, 2 och 3.
Delmoment 2: Gruppuppgifter och 3-6 seminarier 8 hp (U, G) och individuella uppgifter samt 3-6 seminarier 7 hp (U, G, VG). Lärandemål: 1, 3, 4, 6, 9, 11 och 12. För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i seminarierna.
Delmoment 3: Uppsats 6 hp. Betygsskala (U, G, VG). Seminarier 1-3 stycken, 1 hp. Betygsskala (U, G). För godkänt betyg på seminarierna krävs aktivt deltagande, presentation och försvar av det egna uppsatsarbetet samt opposition på ett annat uppsatsarbete. Lärandemål: 5, 7, 8, 9, 10, 11 och 12.
För slutbetyget godkänd på hela kursen (30 hp) krävs att samtliga examinationsmoment är godkända.
För slutbetyget väl godkänd på hela kursen (30 hp) krävs dessutom betyget väl godkänd på minst sammanlagt 15 hp.
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Bie, K. (2009). Reflektionshanboken. Gleerups Utbildning AB.
- Byström, J. & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. Natur och kultur, Stockholm.
- Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Stockholm.
- Chalmers, A.F. (2003). Vad är vetenskap egentligen? Nya Doxa. ISBN 978-9-157-80425-9.
- Steg, L., Van Den Berg, A.E. & De Groot, J.I.M. (2012). Environmental Psychology – An introduction. Wiley-Blackwell. 978-0-470-97638-8.
- Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Natur & Kultur Akademisk. ISBN 978-9-127-13411-9.
- Graff, G. & Birkenstein, C. (2014). They Say/I Say. The Moves that Matter in Academic Writing. Norton & Company. ISBN 978-0-393-93584-4.
- Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys 2:a uppl, Gleerups Utbildning AB.
- Kronlid, D. (2005). Miljöetik i praktiken. Studentlitteratur, Lund.
- Lidskog, R. & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Studentlitteratur, Lund.
- Nilsson, A. & Martinsson, J. (2012). Attityder till Miljöfrågor. Studentlitteratur, Lund.
- UN General Assembly. (2015). Transforming our world: the Agenda 2030 for Sustanaible Development (RES/70/1).
- Vetenskapliga artiklar tillhandahålles av kursansvarig i form av länkar, filer eller delas ut som papperskopia (300 s).
- Därutöver tillkommer litteratur för skriftliga arbeten.
Referenslitteratur
- Bonnedahl, K.J. (2012). Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens. Studentlitteratur, Lund.
- Hartman, J. (2011). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur AB, Lund.
- Johansson, B. (2006). Giftfri miljö: utopi eller verklig chans? Forskningsrådet Formas, Stockholm.
- Wright, R.T. & Boorse, D. F. (2010). Environmental Science: Toward a Sustainable Future, Pearson Education (11:e upplagan).
- Öberg, T. (2009). Miljöriskanalys. Studentlitteratur, Lund.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.