Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande och skapande. Med utgångspunkt från musikens samhälleliga funktioner samt didaktiska studier i teori och praktik, syftar kursen vidare till att studenterna ska utveckla kunskap och förståelse för individuellt och kollektivt lärande i musikaliska sammanhang med speciellt fokus på grupprocesser.

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga samt behandlar kursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupp-processer. I kursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet behandlas makt, demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till musik och lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen kring kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.

Kursen bygger på en progression av kursinnehållet i Musiken som kunskapsform: Digitalt musikskapande och ljudteknik, flerstämmig sång och ensemble, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik och Musikföreställning.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Lärandemål 1 bedöms individuellt i en presentation och muntlig reflektion av studentens digitala portfolio.

Lärandemål 2 och 3 bedöms individuellt genom en av studenten planerad sång-, instrument-, och ensembleworkshop i grupp. Workshopen genomförs med övriga studenter som deltagare. Vidare bedöms studenten individuellt genom en skriftlig pedagogisk planering inkluderat momentplaneringar samt skriftligt arrangemang.

Lärandemål 4 bedöms individuellt i en muntlig redovisning baserad på en skriftlig dokumentation och analys av elevintervjuer.

Lärandemål 5 bedöms individuellt i projektform genom en gemensam musikföreställning med tillhörande projektplan samt i en individuell skriftlig analys synliggöra gruppens arbete och process.

Lärandemål 1,2,3 och 4 sammanfattas under temat ”Musik och ledarskap i teori och praktik” med provkod 1 (10,5hp)

Lärandemål 5 sammanfattas under temat ”Ensemble, MoS (Musik och Samhälle) och musikföreställning” med provkod 2 (4,5hp)

För slutbetyg VG måste prov 1 och 2 vara bedömda med VG.

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s).

Falthin, Annika och Mars, Annette (red.).?2020. Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.). 5 & 8, 37 s.). Tillgänglig via internet.

Hess, Juliett (2019). Music Education for Social Change Constructing an Activist Music Education. New York: Routledge (212 s).

Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur (181 s).

Jonasson, Camilla (2021) Gissa vad som händer när beatet går på? Jag rhymar som en queen. Jag är på högsta nivå. I Asp, Karl & Leijonhufvud, Susanna (red), Rimdrottningar, folkmusiker och rockband. (Arbetstitel) (20 s.). Tillgänglig via internet.

Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Love, Bettina (2016). Complex Personhood of Hip Hop & the Sensibilities of the Culture that Fosters Knowledge of Self & Self-Determination. Equity and Excellens in Education Vol. 49, No. 4, 414-427. Tillgänglig via internet.

Mars, A., Sæther, E., & Folkestad, G. (2015). Musical learning in a cross-cultural setting: A case study of Gambian and Swedish adolescents in interaction. Music Education Research, 17(3), 296–311. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Förslag till valbar litteratur och källmaterial tillkommer. (ca 300s)

Övrig litteratur, artiklar och läromedel:

Aktuell forskning väljs i samråd med lärare.

Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).