Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: MU231B Musik och lärande: Musik som kunskapsform (genomgången)

Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande och skapande. Med utgångspunkt från musikens samhälleliga funktioner samt didaktiska studier i teori och praktik, syftar kursen vidare till att studenterna ska utveckla kunskap och förståelse för individuellt och kollektivt lärande i musikaliska sammanhang med speciellt fokus på grupprocesser.

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga samt behandlar kursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupp-processer. I kursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet behandlas demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen kring kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.

Kursen utgörs av sex serier som bygger på en progression av kursinnehållet i Musiken som kunskapsform: Digitalt musikskapande och ljudteknik, flerstämmig sång och ensemble, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik och Musikföreställning.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Lärandemål 1 bedöms individuellt i en presentation och muntlig reflektion av studentens digitala portfolio.

Lärandemål 2 och 3 bedöms individuellt genom en av studenten planerad sång-, instrument-, och ensembleworkshop i grupp. Workshopen genomförs med övriga studenter som deltagare. Vidare bedöms studenten individuellt genom en skriftlig pedagogisk planering inkluderat momentplaneringar samt skriftligt arrangemang.

Lärandemål 4 bedöms individuellt i en muntlig redovisning baserad på en skriftlig dokumentation och analys av elevintervjuer.

Lärandemål 5 bedöms individuellt i projektform genom en gemensam musikföreställning med tillhörande projektplan samt i en individuell skriftlig analys synliggöra gruppens arbete och process.

Lärandemål 1,2,3 och 4 sammanfattas under temat ”Musik och ledarskap i teori och praktik” med provkod 1 (10,5hp)

Lärandemål 5 sammanfattas under temat ”Ensemble, MoS (Musik och Samhälle) och musikföreställning” med provkod 2 (4,5hp)

För slutbetyg VG måste prov 1 och 2 vara bedömda med VG.

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s)

Elliot, Ninni (2008). Röstboken. Tal- röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur (135 s)

Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s)

Lilliestam, Lars (2006). Musikliv. Vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby förlag.

Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket

Rylander, Per-Erik & Andreasson, Claes (2005). Berätta med ljud. Att spela in, redigera och mixa i datorn. Lund: Studentlitteratur (340 s)

Small, Christopher (1998). Musicking. The meanings of performing and listening. Hanover NH: Wesley University Press (227 s)

Törnquist, Els-Mari (2006). Att iscensätta lärande. Lärares reflektioner över det pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext. Malmö: Malmö Academy of music (160 s) http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=25884&fileOId=27860

Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (Red) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, Dan; Malm, Krister & Ronström, Owe (2000).

Musik, Medier, Mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap. Hedemora: Gidlunds förlag (valda delar, ca 100 s)

Nilson, Bo (2002). ”Jag kan göra hundra låtar”. Barns musikskapande med digitala verktyg. Malmö: Malmö academy of music. (200 s)

Söderman, John, (2007). Rap(p) i käften. Hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier. Malmö: Malmö Academy of music (valda delar, ca 100 s)

Aktuell forskning väljs i samråd med lärare

Övrig litteratur, artiklar och läromedel:

Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel I samråd med lärare (200 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).