MUIGEH01Gehörs- och musiklära 1, MUSINS01S Instrument eller sång 1 (gymnasieskolans kurser, estetiska programmet) eller kunskaper och färdigheter som av högskolan bedöms vara likvärdiga.

Engelska B

Matematik B

Naturkunskap A

Samhällskunskap A

Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande. Vidare innefattar det övergripande syftet att studenterna, genom kreativ och skapande verksamhet samt didaktiska studier i teori och praktik, ska utveckla kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot förskoleklass till årskurs 3 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i och om musik genom kreativ och nyskapande verksamhet, undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med speciellt fokus på den lärande individen och estetiska lärprocesser i samspel, behandlas såväl musicerande och musikens verktyg och hantverk som musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle. Kursens innehåll som baseras på beprövad erfarenhet och aktuell forskning inom musikens ämnes- och utbildningsområde, diskuteras lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete utifrån kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.

Kursens innehåll utgörs av sex serier: Digitalt musikskapande och ljudteknik, Sång och instrumentspel, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik, Musikpedagogiskt projekt

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Lärandemål 1 bedöms individuellt i en presentation och muntlig reflektion av studentens digitala portfolio.

Lärandemål 2 och 3 bedöms individuellt genom en av studenten planerad sång-, instrument- och ensembleworkshop i grupp. Workshopen genomförs med övriga studenter som deltagare. Vidare bedöms studenten individuellt genom en skriftlig pedagogisk momentplanering med tillhörande reflektion samt skriftligt arrangemang.

Lärandemål 4 bedöms individuellt genom en teoretiskt underbyggd argumenterande text där didaktiska ställningstaganden och begrepp som musikskapande och digitala medier diskuteras.

Lärandemål 5 bedöms individuellt i projektform genom en scenisk gestaltning i grupp med tillhörande projektplan samt synliggöra den individuella insatsen och processen i en skriftlig analys.

Lärandemål 1,2,3 och 4 sammanfattas under temat ”Musik och ledarskap i teori och praktik” med provkod 1 (10,5hp)

Lärandemål 5 sammanfattas under temat ”Rytmik, skapandeprocesser och iscensättning” med provkod 2 (4,5hp)

För slutbetyg VG måste prov 1 och 2 vara bedömda med VG.

Barnombudsmannen (2003). Vem bryr sig? Rapport från barnens myndighet. Stockholm: Barnombudsmannen (156 s)

Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas. Rapport från barnens myndighet. Stockholm: Barnombudsmannen (194 s)

Bohlin, Ulrika (2009). Rytmik – en pedagogisk metod. www.forskoleforum. Lund: Studentlitteratur (4 s)

Bohlin, Ulrika (2009). Rytmikhistorik. www.forskoleforum.se Lund: Studentlitteratur (1 s)

Cox, Roland (2009). Ta in musiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB (76 s)

Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (175 s)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).

Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag (200 s)

Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB (312 s)

Pramling Samuelsson, Ingrid m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)

Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)

Törnquist, Els-Mari (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett musikalprojekt. Malmö: Musikhögskolan i Malmö (120 s)

Törnquist, Els-Mari(2011). Estetiska lärprocesser. I: Persson & Riddarsporre (red) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidigare år. Stockholm: Natur & Kultur (s. 274-295) (21 s)

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB (110 s)

Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).