Kursplan våren 2019
Kursplan våren 2019
Benämning
Matematik och lärande: Geometri, sannolikhet och statistik
Engelsk benämning
Mathematics and Education: Geometry, Probability and Statistics
Kurskod
ML233B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2016-10-10
Gäller från
2017-01-16
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML231B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om geometri, sannolikhetslära och statistik avseende undervisning i årskurs 4-6.
Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina ämneskunskaper och kunskaper i bedömning för och av varje elevs lärande.
Innehåll
Kursen behandlar problem och begrepp inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare behandlas olika sätt att planera, genomföra, analysera och reflektera över undervisningsmoment där laborativa moment, olika representationsformer och digitala resurser kan stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.
Vidare behandlas akademisk literacitet dessutom bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Utifrån aktuella kursplaner för skolan, dokumenterar, analyserar, och bedömer studenten elevers kunskapsutveckling utifrån elevarbeten.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera, definiera, resonera med och använda geometriska begrepp och representationsformer
- redogöra för hur elevers kunskaper om geometriska begrepp och förmåga att föra och följa geometriska resonemang kan utvecklas
- identifiera, definiera, resonera med och använda relevanta begrepp och representationsformer i statistik och sannolikhetslära
- redogöra för hur elevers kunskaper om begrepp och förmåga att föra och följa resonemang i statistik och sannolikhetslära kan utvecklas
- beskriva och diskutera hur undervisning i geometri, statistik och sannolikhetslära kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande, och utveckling och förmåga att bearbeta matematiska problem främjas.
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering av undervisning inom geometri, som inbegriper bedömning av elevers lärande
- använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom statistik och sannolikhetslära
- läsa, värdera och använda vetenskaplig text samt skriva på ett akademiskt sätt
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig salstentamen (5 hp)
Written examination (5 hp)
I detta prov examineras mål 1 och 3.
Prov 2: Akademisk text (5 hp)
Academic text (5 hp)
I detta prov examineras mål 2, 5, 6 och 8
Prov 3: Muntlig presentation (5 hp)
Oral presentation (5 hp)
I detta prov examineras mål 4 och 7.
För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två delprov.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Alrø, Helle; Blomhøj, Morten; Skovsmose, Ole, & Skånstrøm, Mikael (2001). Farlige små tal - helt konkret. //Nämnaren,(4),// 40-46.
Blomhøj, Morten (1994). Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare. //Nämnaren, (4),// 36-45. Tillgänglig från: http://nbas.ncm.gu.se/node/16647
//
//Boaler, Jo (2011). //Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik//. Stockholm: Liber (230 s)
Boesen, Jesper (red.) (2006). //Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv.// Göteborg: NCM (290 s)
Bråting, Kajsa; Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2013). //Geometri för lärare//. Lund: Studentlitteratur (148 s)
Dougherty, Barbara J. & Venenciano, Linda C. H. (2007). Measure up for understanding//. Teaching Children Mathematics, 13(9),// 452-456. Tillgänglig från: http:www.jstor.org/stable/41198995
English, Lyn D. (1991). Young children's combinatoric strategies. //Educational Studies in Mathematics, 22 (5)//, 451-474
Fischbein, Efraim; Nello, M. S., & Marino, M. S. (1991). Factors affecting probabilistic judgements in children and adolescents//. ////Educational Studies in Mathematics, 22(6//), 523-249. doi: 10.1007/BF00312714
Grevholm, Barbro (red.) (2012). Lära och undervisa Matematik. Från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts (320 s)
Khan, Salman. (2014). //Probability and statistics //[online]. Khanacademy. Tillgänglig från: https://www.khanacademy.org/math/probability
Lehrer, Richard. (2007). Introducing students to data representation and statistics//. In J. M. Watson & K. Beswick (Eds.). Mathematics: Essential research, essential practice: Mathematics: Essential research, essential practice (Proceedings of 30th Mathematics Education Research Group of Australasia, Hobart),// (pp. 22-41). Adelaide: Merga. Tillgänglig från http:www.merga.net.au/documents/RP152007.pdf
Lindstedt, Inger (2013). //Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2// (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur (146 s)
MacDonald, A. & Lowrie, T. J. (2011). Developing measurement concepts within context: Children's representations of length. //Mathematics Education Research Journal, 23(1),// 27-42
.
Pettersson, Astrid (2010). //Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik//. Stockholm: PRIM-gruppen(104 s)
Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). //Laborativ matematikundervisning - vad vet vi?// Göteborg: NCM (72 s)
Skolverket (2010). //Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.// Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
//
//Skolverket (2011). //Diskussionsunderlag till kursplanen i matematik//: Ett diskussionsunderlag till kursplanen i matematik i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2538
Skolverket (2011). //Kommentarmaterial till kursplanen i matematik//. Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608
Skolverket (2012). //Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik.// Skolverket (40 s). Tillgänglig från http:www.skolverket.se/publikationer?id=2833
Skolverket (2013). //Kommentarmaterial till kursplanen i matematik del 2//. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3013
//
//Skolverket (2013). //Lärportalen för matematik//: Moduler grundskola åk 4-6: Moduler grundskola åk 4-6 [Online]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:matematiklyftet.skolverket.se/
Skolverket (2014). //Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9.// Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/matematik/for-larande-1.196206
Skolverket:(2012) //Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet// (147 s) www.skolverket.se
Åberg-Bengtsson, Lisbeth (1992). Förstår barn diagram. //Nämnaren,(4),// 19-23. Tillgänglig från: http:ncm.gu.se/pdf/namnaren/1923_92_4.pdf
Åberg-Bengtsson, Lisbeth (1994). Elevers svårigheter att tolka data i diagram och kartogram//.// //Nämnaren,(3),// 32-37. Tillgänglig från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3237_94_3.pdf
Åberg-Bengtsson, Lisbeth (1999). Att bygga, rita och tolka stapeldiagram. Nämnaren,(2),// 27-32. Tillgänglig från: http:ncm.gu.se/pdf/namnaren/2732_99_2.pdf
Åberg-Bengtsson, Lisbeth. (2000). Att bygga, rita och tolka stapeldiagram. //Nämnaren,(3),// 24-29. Tillgänglig från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2429_00_3.pdf
Härtill kommer 300 sidor litteratur inom matematikdidaktik som väljas från en lista publicerad på It’s learning.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).