Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig förmågan att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla och fördjupa kunskaper i och om taluppfattning, aritmetik och algebra. Studenten ska också erövra kunskap om alla elevers utvecklingspotential samt om musik och rörelse som ett redskap för matematiskt lärande.

Talbegreppet och talsystemets utveckling samt taluppfattning behandlas med hjälp av olika artefakter och gällande kursplaner. Olika lärandeformer kring undervisning i taluppfattning, aritmetik och algebra i tidig åldersgrupp i skolan analyseras. Vidare bearbetas de fyra räknesätten utifrån olika metoder samt elevens begrepps- och språkutveckling inom taluppfattning, aritmetik och algebra. Inom kursens ram introduceras studenten i att läsa, tolka och värdera vetenskapliga texter. Olika textgenrer studeras och diskuteras med utgångspunkt i kursens litteratur.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar.

Undervisningen är studentcentrerad, och kunskapen skapas i gruppaktivitet och genom laborativt arbete.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och aktivt bidrar med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Skriftlig tentamen (6 hp)

Written examination (6 credits)

I detta delprov bedöms studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap beträffande taluppfattning, aritmetik och algebra samt studentens förmåga att analysera och värdera olika elevlösningar

Fältstudie och undervisningssekvens (9 hp)

Field study and a teaching sequence (9 credits)

I detta delprov genomför studenten en fältstudie om taluppfattning hos elever i årkurs 4-6. Studenten redovisar, analyserar och problematiserar resultaten med koppling till kurslitteratur i en rapport.

Vidare ska studenten, inom ramen för ett grupparbete utforma, beskriva och kritiskt granska en undervisningssekvens inom aritmetik och algebra vilken utgår från grundskolans kursplanemål och där matematik integreras med musik och, rörelse och digitala medier. Redovisning sker muntligt med kort skriftligt underlag och med stöd av digitalt media.

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på båda delproven.

Bergsten, Christer, Häggström, Johan & Lindberg, Lisbeth (2001). Algebra för alla. 1. uppl. Göteborg: Nämnaren (168 s)

Clarke, D. M. (2006). Fractions as division: The forgotten notion? Australian Primary Mathematics Classroom, 11(3), 4-10. Tillgänglig från: http://www.acu.edu.au/__data/assets/pdf_file/0007/¬374029/apmc11-3-Clarke_Fractions_as_division.pdf

Clarke, D. M., Roche, A., & Mitchell, A. (2007). Year six fraction understanding: A part of the whole story. In J. M. Watson & K. Beswick (Eds.), Mathematics: Essential research, essential practice: Mathematics: Essential research, essential practice (Proceedings of 30th Mathematics Education Research Group of Australasia, Hobart), (pp. 207-216). Adelaide: Merga. Tillgänglig från http://www.merga.net.au/documents/RP152007.pdf

Cronberg, Linda & Johannsen, Lena (2010). Integration rytmik och matematik: Ett sätt att för-bättra elevers förståelse för matematiska ord och begrepp?. Malmö högskola, lärarutbildningen. http:/dspace.mah.se/dspace/handle/2043/9806

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2 (rev) uppl. Lund: Stu-dentlitteratur (146 s)

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik – Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (308 s)

McIntosh, Alistair (2009). Förstå och använda tal – en handbok. (NCM 2009) Göteborg: NCM (244 s)

Skemp, Richard (1976). Relational understanding and instrumental understanding. Mathematics Teaching, 77, 20-26 (7 s). Tillgänglig i elektronisk form på Malmö högskolas bibliotek.

Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik – om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (46 s). Tillgänglig på www.skolverket.se (se under Publikationer)

Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik.(70 s) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: www.skolverket.se (se under Publikationer)

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608

Härtill kommer 200 sidor litteratur inom matematikdidaktik som studenten väljer från en lista publicerad på It’s learning.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.