Kursplan hösten 2022
Kursplan hösten 2022
Benämning
Matematik och lärande: Geometri, sannolikhet och statistik
Engelsk benämning
Mathematics and Education: Geometry, Probability and Statistics
Kurskod
ML223B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-07-01
Gäller från
2021-07-01
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML221B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin kunskap om geometri, sannolikhetslära och statistik i ett perspektiv avseende undervisning i förskoleklass och årskurs 1-3.
Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin kunskap och bedömning för och av varje elevs lärande i geometri, sannolikhetlära och statistik.
Innehåll
Kursen behandlar problem och begrepp inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare behandlas olika sätt att planera, genomföra och analysera undervisningsmoment. Med hjälp av laborativa moment, varierande uttrycksformer och digitala resurser får studenten insikt i hur man kan stödja elevers språk- och kunskapsutveckling. Utifrån aktuella kursplaner för skolan och elevarbeten dokumenterar, analyserar och bedömer studenten elevers kunnande och kunskapsutveckling. Inom kursens ram vidareutvecklar studenten sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter samt diskutera olika textgenrer med utgångspunkt i kursens litteratur. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera, definiera, resonera med och använda begrepp och representationsformer i geometri
- identifiera, definiera, resonera med och använda begrepp och representationsformer i statistik och sannolikhetslära
- reflektera över elevers kunskaper om geometriska begrepp och elevers förmåga att föra och följa resonemang
- beskriva och diskutera hur undervisning i geometri kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande och utveckling främjas
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering av undervisning inom geometri, statistik och sannolikhetslära som inbegriper bedömning av elevers lärande
- reflektera över elevers kunskaper om begrepp i statistik och sannolikhetslära och elevers förmåga att föra och följa resonemang
- använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom statistik och sannolikhetslära
- läsa, värdera och använda vetenskaplig text samt skriva på ett akademiskt sätt
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig tentamen (Written examination) 5hp. Detta prov examinerar målen 1 och 2.
Prov 2: Akademisk text (Academic text) 5hp. Detta prov examinerar målen 3, 4 och 5.
Prov 3: Statistisk undersökning (Statistical investigation) 5hp. Studenten genomför en statistisk undersökning och diskuterar statistiska undersökningar i undervisningssammanhang. Detta prov examinerar målen 6 och 7.
För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två prov.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber (212s)
Bråting ,Kajsa, Sollervall, Håkan & Staedler, Erika (2013). Geometri för lärare. Lund; Studentlitteratur (148s)
Bråting, Kajsa; Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2019).?Sannolikhet och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur. (104 s)
Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s) (i urval 110s)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2 (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur (146 s)
Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)
Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010).?Laborativ matematikundervisning - vad vet vi??Göteborg: NCM (72 s)
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Solem, Ida Heiberg, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s) (i urval 180s, områden inom geometri, sannolikhet och statistik)
Dessutom tillkommer litteratur, styrdokument, filmer och artiklar inom geometri, sannolikhet och statistik samt matematikdidaktik som ingår i studieplanerna för kursen.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).