Kursen syftar till att studenterna utvecklar sin kunskap om geometri, sannolikhetslära och statistik i ett perspektiv avseende undervisning i förskoleklass och årskurs 1-3.

Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper och bedömning för och av varje elevs lärande i geometri, sannolikhetlära och statistik.

Kursen behandlar relevanta problem och begrepp inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp.

Vidare behandlas olika sätt att planera, genomföra, analysera och reflektera över undervisningsmoment för elever i relevant åldersgrupp, härunder hur laborativa moment, kreativa uttrycksformer och digitala resurser kan stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

Utifrån aktuella kursplaner för skolan, dokumenterar, analyserar, bedömer studenten elevers kunnande och kunskapsutveckling utifrån elevarbeten.

Inom kursens ram vidareutvecklar studenten sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter och olika textgenrer diskuteras med utgångspunkt i kursens litteratur.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I detta delprov examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i geometri, sannolikhet och statistik.

Delprovet examinerar i synnerhet målen1, 2, 3 och 4.

I en akademiskt argumenterande text presenteras en didaktiskt reflekterad planering av undervisningssekvenser avseende förskoleklass/årskurs 1-3 med fokus på begreppsutveckling avseende et valt geometrisk begrepp. Undervisningssekvenserna ska utifrån undersökande arbete och kreativa uttrycksformer stödja elevers språk och kunskapsutveckling. I texten ingår en av studenten utarbetat bedömningsmatris vilken kan användas för formativ bedömning av den kunskap som eleverna kan tänkas utveckla i undervisningssekvenserna.

Kamratrespons och efterföljande revision av texten ingår i examinationen.

Delprovet examinerar i synnerhet målen 1, 3, 4 och 6.

I grupp planerar och utför studenten en statistisk undersökning. Utifrån erfarenheterna drar studenten pedagogiska slutsatser och ger ett didaktiskt reflekterad förslag på en undersökning som skulle kunna genomföras av elever i relevant åldersgrupp. Arbetet redovisas som en film/inspelning med stöd i en skriftlig text. Kritisk granskning av annan studentgrupps arbete ingår i examinationen.

Delprovet examinerar i synnerhet målen 2, 3, 5 och 6.

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två delprov.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard?Göteborg: NCM (132 s)

Bergius, B., Emanuelsson, G., Emanuelsson, L., and Ryding, R. (red.) (2011). Matematik ett grundämne: Nämnaren Tema 8. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Blomhøj, M. (1994). Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare. Nämnaren, (4), 36-45. Tillgänglig från: http://nbas.ncm.gu.se/node/16647

Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber

Boesen, Jesper (red.)(2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (290 s)

Dougherty, B. J., & Venenciano, L. C. H. (2007). Measure up for understanding. Teaching Children Mathematics, 13(9), 452-456. Tillgänglig från: http:www.jstor.org/stable/41198995

Emanuelsson, G., Johansson, B., & Ryding, R. (1992). Geometri och statistik. Lund: Studentlitteratur.

English, L. (2011). Data modelling in the beginning school years. In J. Clark, B. Kissane, J. Mousley, T. Spencer, & S. Thornton (Eds.), Mathematics: Traditions and (new) practices: Proceedings of the 34th annual conference of the Mathematics Education Research Group of Australia and the Association of Mathematics Teachers, (pp. 226-234). Adelaide: AAMT and MERGA. Tillgänglig från http://www.merga.net.au/node/38?year=2011

English, L. D. (1991). Young children's combinatoric strategies. Educational Studies in Mathematics, 22(5), 451-474

Friedman, W. J., & Laycock, F. (1989). Children's analog and digital clock knowledge. Child Development, 60(2), 357-371. Tillgänglig från: http:www.jstor.org/stable/1130982

Gennow, Susanne & Wallby, Karin (2010). Geometri och rumsuppfattning - med känguruproblem. Göteborg: NCM (230 s)

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)

Khan, S. (2014). Probability and statistics [online]. Khanacademy. Tillgänglig från: https://www.khanacademy.org/math/probability

Lehrer, R. (2007). Introducing students to data representation and statistics. In J. M. Watson & K. Beswick (Eds.), Mathematics: Essential research, essential practice: Mathematics: Essential research, essential practice (Proceedings of 30th Mathematics Education Research Group of Australasia, Hobart), (pp. 22-41). Adelaide: Merga. Tillgänglig från http:www.merga.net.au/documents/RP152007.pdf

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2 (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur (146 s)

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande geometri. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (208 s)

MacDonald, A., & Lowrie, T. J. (2011). Developing measurement concepts within context: Children's representations of length. Mathematics Education Research Journal, 23(1), 27-42.

Meaney, T. (2011). Only two more sleeps until school holidays: one child's home experiences of measurement. For the Learning of Mathematics, 31(1), 31-36.

Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)

Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011). Diskussionsunderlag till kursplanen i matematik: Ett diskussionsunderlag till kursplanen i matematik i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2538

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s). Tillgänglig från http:www.skolverket.se/publikationer?id=2833

Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik del 2. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3013

Skolverket (2013). Sannolikhet och statistik. I Lärportalen för matematik: Moduler grundskola åk 4-6: Moduler grundskola åk 4-6 [Online]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:matematiklyftet.skolverket.se/

Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/matematik/for-larande-1.196206

Solem, Ida Heiberg, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (392 s)

Åberg-Bengtsson, L. (1992). Förstår barn diagram. Nämnaren,(4), 19-23. Tillgänglig från: http:ncm.gu.se/pdf/namnaren/1923_92_4.pdf

Åberg-Bengtsson, L. (1994). Elevers svårigheter att tolka data i diagram och kartogram. Nämnaren,(3), 32-37. Tillgänglig från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3237_94_3.pdf

Åberg-Bengtsson, L. (1999). Att bygga, rita och tolka stapeldiagram. Nämnaren,(2), 27-32. Tillgänglig från: http:ncm.gu.se/pdf/namnaren/2732_99_2.pdf

Åberg-Bengtsson, L. (2000). Att bygga, rita och tolka stapeldiagram. Nämnaren,(3), 24-29. Tillgänglig från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2429_00_3.pdf

Åberg-Bengtsson, L. (2011). Elevers möte med diagram. I B. Bergius, G. Emanuelsson, L. Emanuelsson, & R. Ryding (red.), Matematik ett grundämne: Nämnaren Tema 8 (s. 211-218). Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Härtill kommer 300 sidor litteratur inom matematikdidaktik som väljes från en lista publicerad på It’s learning.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.