Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att analysera, exemplifiera och diskutera didaktikens centrala frågor och estetiska lärprocesser kopplade till geometri. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin kunskap om geometriska begrepp samt sin förmåga att använda redskap för att kunna arbeta med geometri. Avslutningsvis syftar kursen till att studenterna ska kunna genomföra, analysera och reflektera över olika bedömningsformer i matematik.

Kursen behandlar geometriska begrepp och samband mellan dessa samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare behandlas problemlösning genom arbete med klassiska geometriska konstruktioner och olika laborativa moment. Olika digitala tekniker används för att dokumentera och reflektera över ämnesområdet. I kursen planerar studenten olika undervisningsmoment, analyserar sådana och reflekterar över olika sätt att se på kunnande och lärande inom området. Studenten analyserar elevers kunnande och bedömer deras kunskapsutveckling utifrån elevlösningar som relateras till aktuella kursplaner för skolan. En lärandemiljö inom matematiken beskrivs, förklaras och konkretisera i relation till olika elevers behov.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I en skriftlig, individuell tentamen examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i geometri.

Utifrån gällande läro- och kursplaner formulerar studenten en undervisningssekvens med fokus på elevers kunskapsutveckling i geometri där laborativa arbetsformer ingår. En utarbetad bedömningsmatris används i beskrivningen av elevens kunskapsutveckling. Arbetet redovisas skriftligt och muntligt med digital teknik. I uppgiften ingår att studenten ger respons på annan studentgrupps arbete.

Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: NCM(132 s)

Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber

Hattie, John (2011). Synligt lärande: Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. SKL. Tillgänglig från http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1

Heiberg Solem, Ida & Lie Reikerås, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur (342 s)

Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur

Löwing, Madeleine (2011). Grundläggande geometri. Lund: Studentlitteratur (208 s)

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse. Att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber

Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)

Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket. (55 s.) Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. (77 s) Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660

Ahlberg, Ann (1994). Att möta matematiken i förskolan: Rita, tala och räkna matematik. Rapport/Instutionen för pedagogik. Göteborgs universitet 1994:12.

Anderberg, Bengt och Källgården, Eva-Stina (2007). Matematik i skolan. Stockholm: Anderberg läromedel

Boesen, Jesper (red.) (2006). Lära och undervisa matematik- internationella perspektiv. Göteborg: NCM (290 s)

Dahl, Kristin (1999). Hieroglyfer och smala kort. Stockholm: Alfabeta

Dahl, Kristin (1998). Ska vi leka matte? Stockholm: Alfabeta

Dahl, Kristin och Rundgen, Helen (2004). På tal om matte. Stockholm: UR

Johnson-Höines, Marit (2002). Matematik som språk. Malmö: Liber

Lindström, Lars och Lindberg, Viveca. (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS förlag.

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (306 s)

Nämnaren - Tema 8. (2011). Matematik - grundämne. Göteborg: NCM. (304 s)

Nämnaren – TEMA (2000). Matematik från början. Göteborg: NCM

Skolverket (2000) Analysschema - före skolår 6. Kan laddas ner från kursens plattform.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.