Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS707C Samhällskunskap och lärande: Samhällsekonomi och internationell ekonomi (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla förmåga att undervisa i och om medier och kommunikation, medievanor och medielandskap samt digitaliseringens konsekvenser för individ, samhällsliv, skola och politik.

Kursens huvudtema handlar om medie- och kommunikationsfrågor utifrån utbildnings- och läroplansperspektiv med inriktning mot ungdomar i gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna. I kursen ingår en teoretisk del om kommunikation, interaktion, medieteori samt media och genus. Genom de teoretiska perspektiven problematiseras media och representation, media och jämlikhet, jämställdhet, reproduktion av fördomar och andra maktfrågor. Vidare behandlas medielagstiftning och etiska principer för media. Utifrån kritisk läroplansteori analyseras medie- och kommunikationsfrågor i skola och utbildning. Kursens teman sätts i perspektiv till skolans styrdokument för gymnasieskolan samt deras framväxt och konstruktion.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och projektarbete.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Exam), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig och skriftlig redovisning (Oral and Written Presentation), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd såväl på Prov 1 som på Prov 2.

Allern, Sigurd & Pollack, Ester (2019). Källkritik! Journalistik i lögnens tid. Lund: Studentlitteratur (346 s).

Bengtsson, Stina; Ericson, Staffan & Stiernstedt, Fredrik (red.) (2020). Medievetenskapens idétraditioner. Lund: Studentlitteratur (397 s.)

Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom. (133 s.) Tillgänglig på Internet.

Frans, Emma (2017). Larmrapporten. Första upplagan. Stockholm: Volante (163 s.)

Haider, Jutta & Sundin, Olof (2016). Algoritmer i samhället. (Rapport skriven på uppdrag av regeringskansliet). Kansliet för strategi- och samtidsfrågor, Regeringskansliet. (37 s.) Tillgänglig på Internet.

Hirdman, Anja & Kleberg, Madeleine (red.) (2015). Mediers känsla för kön. Feministisk medieforskning. Göteborg: Nordicom, (223 s.) Tillgänglig på Internet.

Karlsson, Michael; Strömbeck, Jesper; Andersson, Ulrika (red.) (2019). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur, (472 s.)

Malmström, Martin (2017). Synen på skrivande: föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Lund: Lunds universitet, 11-46, 179-292. (150 s.)

Wahlström, Ninni (2016).?Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB, 11-51, 73-98. (67 s.)

Aktuella styrdokument, forskningsartiklar och annat material tillkommer i samråd med kursansvarig.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.