Kursplan hösten 2026
Kursplan hösten 2026
Benämning
Samhällskunskap och lärande: Samhällskunskap och media
Engelsk benämning
Social sciences and Education: Social Sciences and Media
Kurskod
LS708C
Omfattning
9 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2022-05-25
Gäller från
2022-08-29
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS707C Samhällskunskap och lärande: Samhällsekonomi och internationell ekonomi (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla förmåga att undervisa i och om medier och kommunikation, medievanor och medielandskap samt digitaliseringens konsekvenser för individ, samhällsliv, skola och politik.
Innehåll
Kursens huvudtema handlar om medie- och kommunikationsfrågor utifrån utbildnings- och läroplansperspektiv med inriktning mot ungdomar i gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna. I kursen ingår en teoretisk del om kommunikation, interaktion, medieteori samt media och genus. Genom de teoretiska perspektiven problematiseras media och representation, media och jämlikhet, jämställdhet, reproduktion av fördomar och andra maktfrågor. Vidare behandlas medielagstiftning och etiska principer för media. Utifrån kritisk läroplansteori analyseras medie- och kommunikationsfrågor i skola och utbildning. Kursens teman sätts i perspektiv till skolans styrdokument för gymnasieskolan samt deras framväxt och konstruktion.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och problematisera samband mellan media, samhällsutveckling och demokrati på individ-, grupp- och samhällsnivå
- analysera media utifrån olika sociologiska maktperspektiv på rättvisa och representation
- diskutera och analysera frågor om etiska principer för, och elevperspektiv på, medier i undervisningen för gymnasieskolan
- analysera skolans styrdokument utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och projektarbete.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Exam), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.
Prov 2: Muntlig och skriftlig redovisning (Oral and Written Presentation), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd såväl på Prov 1 som på Prov 2.
Kurslitteratur
Allern, Sigurd & Pollack, Ester (2019). Källkritik! Journalistik i lögnens tid. Lund: Studentlitteratur (346 s).
Bengtsson, Stina; Ericson, Staffan & Stiernstedt, Fredrik (red.) (2020). Medievetenskapens idétraditioner. Lund: Studentlitteratur (397 s.)
Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom. (133 s.) Tillgänglig på Internet.
Frans, Emma (2017). Larmrapporten. Första upplagan. Stockholm: Volante (163 s.)
Haider, Jutta & Sundin, Olof (2016). Algoritmer i samhället. (Rapport skriven på uppdrag av regeringskansliet). Kansliet för strategi- och samtidsfrågor, Regeringskansliet. (37 s.) Tillgänglig på Internet.
Hirdman, Anja & Kleberg, Madeleine (red.) (2015). Mediers känsla för kön. Feministisk medieforskning. Göteborg: Nordicom, (223 s.) Tillgänglig på Internet.
Karlsson, Michael; Strömbeck, Jesper; Andersson, Ulrika (red.) (2019). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur, (472 s.)
Malmström, Martin (2017). Synen på skrivande: föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Lund: Lunds universitet, 11-46, 179-292. (150 s.)
Wahlström, Ninni (2016).?Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB, 11-51, 73-98. (67 s.)
Aktuella styrdokument, forskningsartiklar och annat material tillkommer i samråd med kursansvarig.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.