Kursen syftar till att studenten ska utveckla sina kunskaper om och analytiska förhållningssätt till internationella relationer. Dessutom syftar kursen till att studenten ska förbereda sig för att undervisa och utveckla gymnasiekursen Internationella relationer.

Kursens huvudtema är internationella relationer. Kursen inleds med centrala teoribildningar och grundläggande perspektiv på konflikter och samspel i det internationella samhället. I kursen tillämpas analyser av internationella samspel och konflikter med fokus på områden som mänskliga rättigheter, migration, genus, miljö och etnicitet. I kursen problematiseras även internationella relationer utifrån didaktiska perspektiv och val.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande teorier om och perspektiv på internationella förhållanden

2. identifiera, formulera och analysera problemställningar kring samarbete och konflikt i internationella relationer utifrån perspektiv som mänskliga rättigheter, migration, genus, miljö och etnicitet

3. samla, problematisera och analysera information om internationella konflikter och samarbeten

4. problematisera och diskutera internationella relationers påverkan på skola och undervisning

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier av olika slag och projektarbeten.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 12 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas (red.) (2021), Internationella relationer. Lund: Studentlitteratur (579 s.)

Haas, Hein de; Castles, Stephen & Miller, Mark J. (2020). The Age of Migration: International Population Movements in the Modern World. London: Red Globe Press (443 s.)

Hess, Diana E. (2009). Controversy in the Classroom: the Democratic Power of Discussion. New York: Routledge (197 s.)

Krastev, Ivan (2018). Efter Europa. Göteborg: Daidalos (176 s.)

Tillkommer vetenskapliga artiklar och material, cirka 400 sidor. Väljs i samråd med undervisande lärare.

Individuell fördjupning om kunskapssyn och lärande kopplat till lärandemål 4 (cirka 100 sidor). Väljs i samråd med kursansvarig och undervisande lärare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.