Kursen syftar till att studenten ska utveckla förmåga att undervisa i och om medier och kommunikation, medievanor och medielandskap samt digitaliseringens konsekvenser för samhällsliv och politik.

Kursens huvudtema handlar om medie- och kommunikationsfrågor utifrån utbildningsperspektiv med inriktning mot ungdomar i yngre tonår. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng inom utbildningsvetenskaplig kärna. I kursen ingår en teoretisk del om kommunikation, interaktion, medieteori samt media och genus. Genom kultursociologisk teori problematiseras media och representation, media och jämlikhet, jämställdhet, reproduktion av fördomar och andra maktfrågor. Vidare behandlas medielagstiftning och etiska principer för media. Undervisning om dessa teman sätts i perspektiv till skolans styrdokument för grundskolans år 7-9 samt deras framväxt och konstruktion. Utifrån kritisk läroplansteori analyseras medie- och kommunikationsfrågor i skola och utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• analysera och problematisera samband mellan media, samhällsutveckling och demokrati på individ-, grupp- och samhällsnivå

• analysera media utifrån olika sociologiska maktperspektiv på rättvisa och representation

• diskutera och analysera frågor om etiska principer för medier i undervisningen för grundskolans år 7-9

• analysera skolans styrdokument utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och projektarbete.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Exam), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig och skriftlig redovisning (Oral and Written Presentation), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd såväl på Prov 1 som på Prov 2.

Bengtsson, Stina (2017). Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap. 1. uppl. Stockholm: Liber (252 s.)

Bjereld, Ulf; Demker, Marie, Blombäck; Sofie & Sandberg, Linn (2018). Digital demokrati? partierna i en ny tid. Stockholm: Atlas (219 s.)

Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom. (133 s.) Tillgänglig på Internet.

Frans, Emma (2017). Larmrapporten. Första upplagan Stockholm: Volante (163 s.)

Haider, Jutta & Sundin, Olof (2016). Algoritmer i samhället. (Rapport skriven på uppdrag av regeringskansliet). Kansliet för strategi- och samtidsfrågor, Regeringskansliet. (37 s.) Tillgänglig på Internet.

Hall, Stuart; Hobson, Dorothy; Lowe, Andrew, & Willis, P Paul (Eds.). (2003). Culture, Media, Language: working papers in cultural studies, 1972-79. London: Routledge. (311 s.)

Jarlbro, Gunilla (2006). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur (168 s.)

Kennedy, Jenny (2019). Digital Media, Sharing, and Everyday Life. New York: Routledge (140 s.)

Skeggs, Beverley & Wood, Helen (2012). Reacting to Reality Television: performance, audience and value. London: Routledge (249 s.)

Strömbäck, Jesper (2014). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (319 s.)

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB (213 s.)

Aktuella styrdokument, forskningsartiklar och annat material tillkommer i samråd med kursansvarig.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).