Kursplan med gällandedatum 2019-03-22

Benämning

Samhällskunskap och lärande: Politik, makt - Sverige och EU

Engelsk benämning

Civics and Education: Politics and Power - Sweden and EU

Kurskod

LS702C

Omfattning

9 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Fastställandedatum

2019-03-22

Gäller från

2019-03-22

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS701C Samhällskunskap och lärande: Media och kommunikation (genomgången)

Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

A1F

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att identifiera, problematisera och presentera relationer av makt och politik mellan Sverige och EU.

Innehåll

I kursen bearbetas och problematiseras relationer av makt och politik på olika nivåer inom det europeiska samarbetet. I samråd med studenterna väljs aktuella händelser och processer som planeras, barbetas och redovisas i form av undervisningssekvenser. Presentationerna sker inom kursens ram.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

kritiskt granska och jämföra Sverige och EU som demokratiska system
i ett EU-perspektiv kritiskt granska de politiska konsekvenserna för Sverige av styre på flera nivåer
analysera vad medlemskap i EU betyder för individers liv i Sverige, såväl politiskt som ekonomiskt
på ett självständigt sätt planera och genomföra målgruppsanpassad undervisning om politik i Sverige och EU

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier utifrån kursmålen. Kursen ställer stora krav på självständighet.

Bedömningsformer

Lärandemålen examineras genom en portfolio bestående av

- Individuellt paper med seminarium

- Aktivt deltagande vid simulering

- Individuellt utarbetad lokal pedagogisk planering med moment och undervisningssekvens som presenteras muntligt och skriftligt

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bengtsson, Rikard et al. (2013). Det europeiska projektet: politik och juridik - historia och framtid. 1. uppl. Malmö: Liber (276s.)

Hofmann, Stephanie C. & Staeger Ueli (2019). Frame contestation and collective securitisation: the case of EU energy policy. West European Politics, Volume: 42, Issue: 2, 323-345. Tillgänglig på Internet.

Kenealy, Daniel E., Peterson, John & Corbett, Richard (red.) (2016). The European Union: how does it work? 3. ed. Oxford: Oxford University Press (310s.)

Sorace, Miriam. (2018). The European Union democratic deficit: Substantive representation in the European Parliament at the input stage. European Union Politics, vol. 19, 1. 3-24. Tillgänglig på Internet.

Wall, Peter (2011). EU-undervisning: en jämförelse av undervisning om politik på nationell och europeisk nivå. Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad: Karlstads universitet, 2011 (160s.) Tillgänglig på Internet.

Schimmelfennig, Frank. “The Community Trap: Liberal Norms, Rhetorical Action, and the Eastern Enlargement of the European Union.” International Organization 55, no. 1 (2001): 47–80. Tillgänglig på Internet.

Vetenskapliga artiklar, hemsidor, databaser och andra medier relevanta för kursens syfte.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.