Kursplan våren 2023
Kursplan våren 2023
Benämning
Samhällskunskap och lärande: Samhällskunskap och välfärd
Engelsk benämning
Civics and Education: Civics and Welfare
Kurskod
LS206C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-12-16
Gäller från
2019-12-16
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS205C Samhällskunskap och lärande: Att bli lärare i samhällskunskap (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om välfärd och välfärdspolitik av relevans för utbildningssystem och skola i Sverige och med internationella jämförelser. Här ska studenten även utveckla förmåga att självständigt samla in, analysera och presentera data om levnadsvillkor och välfärd. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla kunskaper om centrala lärandeteorier i relation till yrkesutövningen.
Innehåll
Med utgångspunkt i samhällskunskapens discipliner sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi behandlas olika aspekter av välfärd. Detta inkluderar sociala, politiska och ekonomiska aspekter på vad välfärd är, hur välfärd fungerar, olika välfärdsmodeller och hur utbildningssystemet kan organiseras inom ramen för sådana modeller. Centrala begrepp inom kursen är rättsstat, rättvisa, byråkrati, profession och jämlikhet.
Kursen inkluderar insamlingsarbete och analys av material från det omgivande välfärdssamhället med utgångspunkt från samhällskunskapens olika perspektiv.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för olika välfärdsmodeller samt argumentera för olika sätt att organisera välfärd i samhället över tid och plats
- analysera hur olika välfärdsmodeller påverkar individers och gruppers levnadsvillkor
- redogöra för hur utbildningssystemet fungerar som en del av välfärdssystemet
- samla, analysera och presentera data i närmiljön utifrån sociala, politiska och ekonomiska aspekter på välfärd
- redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning
Arbetsformer
Föreläsningar, seminarier och workshops och fältarbete
Bedömningsformer
Kursen examineras i tre delar
- muntligt och skriftligt (fältarbete, lärandemål 4)
- muntligt och skriftligt (lärandemål 5)
- skriftlig hemtentamen (lärandemål 1, 2, 3)
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Bergh, Andreas (2015). Den kapitalistiska välfärdsstaten, Lund: Studentlitteratur (217 s.)
- Björklund, Anders (2014). Arbetsmarknaden. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur (413 s.)
- Holmqvist, Mikael (2016). Djursholm: Sveriges ledarsamhälle. [Ny, förkortad och omarb. utg.] Stockholm: Atlantis (349 s.)
- Jensen, Mikael (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (344 s.)
- Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup. (120 s.)
- Reay, Diane. (2017). Miseducation: inequality, education and the working classes. Bristol: Policy Press. (248 s.)
- Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 8. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur (287 s.)
- Rothstein, Bo (2010). Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik. 3. uppl. Stockholm: SNS förlag (336 s.)
- Sarnecki, Jerzy (2017). Brottsligheten och samhället, 2. Upp. Lund: Studentlitteratur (210 s.)
- Swärd, Hans, Edebalk, Per Gunnar och Wadensjö, Eskil (2013). Vägar till välfärd: Idéer, inspiratörer, kontroverser, perspektiv, Liber: Stockholm (342 s.)
Tillkommer ca. 200 sidor efter samråd med kursledare.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).