Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Samhällskunskap och lärande: Att bli lärare i samhällskunskap
Engelsk benämning
Civics and Education: Becoming a Teacher in Civics
Kurskod
LS205C
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-08-13
Gäller från
2019-08-13
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, ShB, MaB. Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 2.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande förståelse för skolämnet samhällskunskap, dess konstruktion, innehåll och centrala frågor. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla grundläggande förmåga att planera, genomföra och bedöma undervisning i samhällskunskap i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasiet.
Innehåll
Delkurser
Vad är samhällskunskap?, 2.5 hp
Delkursens innehåll
Delkursen är en introduktion till uppdraget att arbeta som lärare i samhällskunskap i årskurs 7-9 och gymnasiet. I delkursen behandlas konstruktionen av skolämnet samhällskunskap och läraruppdraget över tid i svensk skola.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- beskriva och reflektera kring skolämnets syfte och kunskapsinnehåll över tid enligt styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet
- beskriva och diskutera läraruppdraget enligt styrdokumenten för årskurs 7-9 respektive gymnasiet
Delkursens arbetsformer
Delkursens bedömningsformer
Delkursen examineras genom muntlig presentation.
Betyg: U eller G.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Sociologi för lärare i samhällskunskap, 7.5 hp
Delkursens innehåll
Kursen behandlar tematiskt sociologiämnets centrala begrepp och teorier. Teman kan utgöras av exempelvis makt, social skiktning, identitet, avvikelse, modernitet, genus och kultur. Särskilt fokus riktas mot de sociologiska begrepp som finns angivna inom ramen för samhällskunskapsämnets centrala innehåll för grundskolans senare del och för gymnasieskolan samt för områden som kan betraktas som relevanta för läraryrket såsom exempelvis lärares arbete, skolan som organisation och utbildning som samhälleligt fenomen. Under delkursen arbetar studenten med planering för undervisning inom sociologiskt relevanta områden för grundskolans senare år och gymnasiet.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- översiktligt redogöra för innebörden i de centrala sociologiska begrepp som behandlats under kursen
- redogöra för hur aktuella samhällsfenomen kan analyseras med hjälp av relevanta sociologiska begrepp och resonemang
- redogöra för och diskutera relevanta aspekter av läraryrket utifrån sociologiska perspektiv
- beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt deras konsekvenser för undervisning
- planera för undervisning i sociologiska moment utifrån styrdokumenten för årskurs 7-9 och gymnasiet
Delkursens arbetsformer
Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshops, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.
Obligatoriska moment meddelas av kursledare vid kursstart
Delkursens bedömningsformer
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig salstentamen (lärandemål 1 -4), samt en muntlig presentation med ett skriftligt underlag (lärandemål 5).
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Statsvetenskap för lärare i samhällskunskap, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen riktas särskild uppmärksamhet mot de statsvetenskapliga begrepp som finns angivna inom ramen för samhällskunskapsämnets centrala innehåll för grundskolans senare del och för gymnasieskolan. Centrala statsvetenskapliga begrepp som politik, politiska idéer, styre, stat, samhälle och medborgarskap belyses ur lokalt, nationellt, europeiskt, internationellt och jämförande perspektiv. För läraryrket relevanta områden som utbildningspolitik och styrningen av skolan beskrivs och problematiseras. Under delkursen arbetar studenten med planering för undervisning inom statsvetenskapligt relevanta områden för grundskolans senare år och gymnasiet.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- förklara huvuddragen i det svenska politiska systemet, dess institutioner och sätt att fungera
- identifiera grunderna i politiska ideologier samt värdera deras betydelse i det politiska systemet
- jämföra och kontrastera olika länders politiska system med användning av grundläggande statsvetenskapliga begrepp
- förklara och problematisera den politiska styrningen av skola och utbildning utifrån statsvetenskapliga perspektiv
- planera för undervisning i statsvetenskapliga moment utifrån styrdokumenten för årskurs 7-9 respektive gymnasiet
Delkursens arbetsformer
Se beskrivning för delkurs ovan.
Delkursens bedömningsformer
Delkursen examineras genom en individuell hemtentamen (lärandemål 1, 2, 3, 4), samt en muntlig presentation med ett skriftligt underlag (lärandemål 5).
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Ekonomi för lärare i samhällskunskap, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen riktas särskild uppmärksamhet mot de samhällsekonomiska begrepp som finns angivna inom ramen för samhällskunskapsämnets centrala innehåll för grundskolans senare del och för gymnasieskolan. Delkursen behandlar samhällsekonomin ur mikro- och makroperspektiv. Det förra perspektivet belyser hur enskilda privatekonomiska hushåll och producenter gör ekonomiska val och hur effektivt olika slags delmarknader fungerar. Grundläggande synsätt och metoder i neoklassisk teori och alternativa ekonomiska teorier kring knapphet, effektivitet, alternativkostnad och olika marknadsformer behandlas. I det senare perspektivet behandlas ekonomin i sin helhet och då särskilt möjligheterna att stabilisera ekonomin med hjälp av finans-, penning- och valutapolitik. Under delkursen arbetar studenten med planering för undervisning inom samhällsekonomisk relevanta områden för grundskolans senare år och gymnasiet.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- redogöra för samhällsekonomins grundläggande problem och begrepp
- redogöra för den betydelse som samhällets institutioner har för marknadsekonomin
- analysera ekonomiska sammanhang utifrån neoklassisk teori och alternativa ekonomiska teorier
- analysera modeller som beskriver samhällsekonomin på både mikro- och makronivå
- planera för undervisning i ekonomimoment utifrån styrdokumenten för årskurs 7-9 respektive gymnasiet
Delkursens arbetsformer
Se beskrivning för delkurs ovan.
Delkursens bedömningsformer
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig salstentamen (lärandemål 1 -4), samt en muntlig presentation med ett skriftligt underlag (lärandemål 5)
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Lärare i samhällskunskap med samhällsvetenskapliga teman, 5 hp
Delkursens innehåll
Kursen handlar om skolämnet samhällskunskap i förhållande till grundläggande modeller och begrepp inom allmän- och ämnesdidaktik. I kursen väljer studenten i samråd med kursledare en samhällsfråga utifrån didaktiska överväganden om urvalsprinciper för undervisning i samhällskunskap. Som underlag används en skönlitterär skildring av den valda samhällsfrågan och studenten gör en beskrivning och analys med stöd av relevant samhällsvetenskaplig teori. Studenten genomför i denna avslutande delkurs en personlig utvecklingsplan inför fortsättningen på utbildningen.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- förklara och problematisera grundläggande begrepp och modeller inom allmän- och ämnesdidaktik
- identifiera och förklara samhällsfrågor skildrade i skönlitteratur med stöd av samhällsvetenskaplig teori
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde
Delkursens arbetsformer
Delkursens bedömningsformer
Delkursen examineras genom skriftlig tentamen (lärandemål 1), muntlig presentation (lärandemål 2) och en personlig utvecklingsplan (lärandemål 3)
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Vad är samhällskunskap?, 2.5 hp
Asplund, Johan (1983). Om undran inför samhället. [Ny uppl.] Lund: Argos (131s)
Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber (186s)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur. Kapitel 9 (18s)
Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.) (2015). Utbildningshistoria: en introduktion. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (15s. tillhandahålles av kursledare)
Persson, Magnus (2018) Uppfinningen av ett skolämne. Ett historiesociologiskt perspektiv på samhällskunskapsämnet logik. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education, nr 4:160-18
Styrdokument för grundskolan och gymnasiet samt kommentarmaterial, tillgängliga på Internet, Skolverkets hemsida.
Läromedel för årskurs 7-9 och gymnasiet
Sociologi för lärare i samhällskunskap, 7.5 hp
Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig: Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm:Ordfront Förlag (361s)
Broady, Donald (1998) Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Rapport nr 15, Skeptronhäften, Uppsala universitet (29s)
Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.) (2016). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. 2. rev. och utök. uppl. Stockholm: Liber (219 s.)
Hiltunen, Linda (2017) Lagom perfekt: Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar, Lund: Arkiv förlag (337s)
Ritzer, George & Stepnisky, Jeffrey (2015). Sociologisk teori. 2., [uppdaterade] uppl. Malmö: Liber (663 s.)
Tillkommer utdrag ur artiklar och rapporter cirka 100 sidor.
Statsvetenskap för lärare i samhällskunskap, 7.5 hp
Anckar, Carsten (2013). Komparativ politik: institutioner och beteende. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (320s)
Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 2., [uppdaterade och rev.] uppl. Stockholm: Liber (285s)
Larsson, Reidar (2014). Politiska ideologier i vår tid. 8., [utök. och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (232s)
Norén Bretzer, Ylva (2017). Sveriges politiska system. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur (351s)
Artiklar (ca 300 s)
Ekonomi för lärare i samhällskunskap, 7.5 hp
Eklund, Klas (2017). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 14., [rev. och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur (300s)
Pålsson Syll, Lars (2005). Ekonomisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur (198 s)
Ung privatekonomi (2017). Få råd med dina drömmar. Webresurs (70 s)
Lärare i samhällskunskap med samhällsvetenskapliga teman, 5 hp
Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos (276s)
Jensen, Mikael (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (344s)
Samhällsvetenskaplig litteratur relevant för kursens mål (ca 250s), väljs i samråd med kursledare.
Skönlitteratur, relevant för kursens mål (ca 250 s.), väljs i samråd med kursledare.
Gemensamma titlar för delkurserna 2 till 5
Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber (186s)
Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning Gleerups (180 s)
Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. Fjärde upplagan Stockholm: Liber
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur. (Kap. 2) (60s.)
Styrdokument för grundskolan och gymnasiet samt kommentarmaterial, tillgängliga på Internet, Skolverkets hemsida.
Läromedel för årskurs 7-9 och gymnasiet
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övrigt
För VG på hel kurs krävs VG på tre av delkurserna 2, 3, 4 och 5. Delkurs 1 (2,5hp) har betyg U eller G.
Betygskriterier samt obligatoriska moment för respektive delkurs meddelas av kursledaren vid delkursens start.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.