Kursplan med gällandedatum 2015-01-19

Benämning

Samhällskunskap och lärande: Samhällsekonomi A

Engelsk benämning

Civics and Education: Economics A

Kurskod

LS203C

Omfattning

15 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Fastställandedatum

2014-12-15

Gäller från

2015-01-19

Utbildningsnivå

Grundnivå

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS202C Samhällskunskap och lärande: Demokrati och politik (genomgången)

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

G1F

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande ämnesteoretiska och didaktiska kunskaper i samhällsekonomisk teori samt att stimulera till självständig och kritisk analys av ekonomiska förhållanden och utvecklingstendenser.

Innehåll

Kursen behandlar samhällsekonomin ur mikro- och makroperspektiv. Det förra perspektivet belyser hur enskilda hushåll och producenter gör ekonomiska val och hur effektivt olika slags delmarknader fungerar . Grundläggande synsätt och begrepp i neoklassisk teori och alternativa ekonomiska teorier kring knapphet, effektivitet, alternativkostnad och olika marknadsformer behandlas. I det senare perspektivet behandlas ekonomin i sin helhet och då särskilt möjligheterna att stabilisera ekonomin med hjälp av finans-, penning- och valutapolitik. Olika perspektiv på bedömning behandlas under kursen.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

redogöra för samhällsekonomins grundläggande problem och begrepp
redogöra för den betydelse som samhällets institutioner har för marknadsekonomin
jämföra neoklassisk teori och alternativa ekonomiska teorier och självständigt kunna analysera ekonomiska sammanhang utifrån dessa teorier
analysera modeller som beskriver samhällsekonomin på både mikro- och makronivå
redogöra för och definiera vad ekonomisk tillväxt är.
kunna skapa ett mångsidigt bedömningsunderlag genom att på olika sätt dokumentera elevernas produkter och kunskapsprocesser och utifrån detta kunna bedöma, analysera och stimulera elevers kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål och kunskapskrav
analysera den egna bedömningspraktiken gällande elevers kunskapsutveckling och sin förmåga till kommunikation kring denna
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, basgruppsarbete och diskussionsseminarier.

Bedömningsformer

Kursen examineras i flera delmoment av varierade former individuellt och i grupp. Lärandemål ett till fem (1-5) examineras med individuell skriftlig tentamen. Ämnesdidaktik, lärandemål sex och sju (6-7), examineras genom muntlig och skriftlig presentation, enligt separata instruktioner. Omtentamen sker företrädesvis genom samma examinationsform, eller genom kompletteringsuppgift enligt examinators instruktion. Lärandemål åtta (8) examineras genom individuell självvärdering av arbetet under delkursen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Eklund, Klas (2013). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 13., [rev. och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur (350s)

Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning Gleerups (180 s)

Pålsson Syll, Lars (2011). Ekonomisk doktrinhistoria. Lund: Studentlitteratur (198 s)

Pålsson Syll, Lars (1997). Den stukturanalytiska traditionen. Lund: Studentlitteratur (112s)

Roine, Jesper (2014). Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet: sammanfattning, svenskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Volante (110 s.)

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.