Kursen är en del av VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare, enligt Förordning SFS 2013:831.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sina kompetenser att leda en pedagogisk verksamhet utifrån skolans värdegrund. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sina didaktiska kompetenser avseende sexualitet, identitet och relationer

Kursen behandlar identitetsfrågor, sexualitet, sociala relationer, konflikter och aktiva åtgärder utifrån perspektiv på ledarskap, skolans värdegrund inbegripet de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och de grundläggande demokratiska värderingarna. Dessa frågor behandlas utifrån relevanta fall, teorier och styrdokument av betydelse för arbete i skola och fritidshem.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierade arbetsformer bestående av föreläsningar, seminarier, workshops och grupparbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i erfarenhetsutbyte med andra kursdeltagare. I kursen kan obligatoriska moment förekomma. Dessa meddelas i samband med kursstarten.

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig hemtentamen.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Andersson, Irene, Liljefors Persson, Bodil & Olsson, Hans (2020). Kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i lärarutbildningen: En kartläggning av kursplaner och resonemang kring innehåll. Malmö: RFSU & Malmö universitet, 2020 (s 9-39) (Tillgänglig på internet).

Barnombudsmannen (2019). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Barnombudsmannen (s 70) (Tillgänglig på internet).

Baianstovu, Rúna., Strid, Sofia, Särnstedt Gramnaes, Emmie, Cinthio, Hanna & Enelo, Jan-Magnus (2019). Heder och samhälle: Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. Örebro: Örebro University Press: s 24–47 (Tillgänglig på internet).

Lago, Lina & Elvstrand, Helene (2019). “Jag har oftast ingen att leka med”: Social exkludering på fritidshem. Nordic Studies in Education, 02, s 104–120.

Lozic, Vanja, Larsson, Maricken, Duraku, Luljetë & Vasiljev, Teresa (2019) Tystnad och motstånd: Kollegialt utforskande av vuxnas makt och normer i utbildningsinstitutioner i Stefan Nyzell & Susan Lindholm (red.) Människor, mening och motstånd. Malmö: Malmö universitet, s 251-276 (Tillgänglig på internet).

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2020.) Skola i normer. Malmö: Gleerups (200 s)

MIND (2020). Mår unga sämre i en digital värld? - En kunskapsöversikt över hur digitala medier påverkar barn och ungas psykiska välbefinnande. Stockholm: Mind (37 s) (Tillgänglig på internet)

Quennerstedt, Ann (2015), Mänskliga rättigheter som värdefundament, kunskapsobjekt och inflytande: en läroplansanalys. Utbildning och Demokrati, Vol. 24, nr 1, s 5–27

Thornberg, Robert (2020). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologiska perspektiv. Stockholm: Liber (320 s)

Ytterligare litteratur innefattande lokala och nationella styrdokument och rekommendationer, vetenskapliga publikationer och rapporter om ca. 550 sidor tillkommer.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.