Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Arabiska med didaktisk inriktning III
Engelsk benämning
Arabic with a Focus on Didactics III
Kurskod
KS276F
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-11-24
Gäller från
2022-01-17
Behörighetskrav
Genomgången kurs KS274F Arabiska med didaktisk inriktning II, med minst 15 hp med lägst betyget godkänd. Alternativt godkänd kurs KS272F Arabiska med didaktisk inriktning II .
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G2F
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska vidareutveckla sådana ämneskunskaper och språkdidaktiska insikter att hen kan undervisa i modersmål arabiska i grundskola och gymnasieskola.
Innehåll
Delkurser
Språk, kultur och identitet, 15 hp
Delkursens innehåll
Kursen belyser bland annat de arabiska ländernas historia och geografi med olika former av kulturmöten som infallsvinkel. Vidare bygger kursen påstudenternas erfarenheter och kunskaper om läromedel som används i undervisning. Som en del av kursen granskar studenterna kritiskt läromedel utifrån ett kulturmötesperspektiv.I samband med detta behandlas även genusaspekter, minoritets-och maktfrågor i de arabiska länderna.
Delkursens lärandemål
Efter genomgången delkurs skall studenten kunna
- redogöra för huvuddragen i de arabiska ländernas moderna historia
- problematisera och värdera olika vetenskapliga sätt att definiera begrepp som kultur, identitet och etnicitet samt de föreställningar och hållningar som kan uppstå i ett kulturmöte mellan de arabiska länderna och Europa
- kritisk granska läromedel utifrån ett kulturmötesperspektiv
- uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det arabiska språkets struktur och vokabulär
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom universitet. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.
Delkursens bedömningsformer
Delkurs 1 examineras i tre delar:
Den första delen är en nätburen diskussion (lärandemål 1, 2) den andra är en skriftlig och muntlig uppgift (lärandemål 3, 4) och den tredje är en skriftlig tentamen ( lärandemål 1, 2 och 4).
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten. Obligatoriska träffar sker digitalt om inte annat meddelas vid kursstarten.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Självständigt arbete, 15 hp
Delkursens innehåll
Kursen innehåller planering, genomförande och redovisning av en vetenskaplig studie. Ett avgränsat problemområde belyses utifrån en fråga med relevans för ämnets didaktik.
Delkursens lärandemål
Efter genomgången delkurs skall studenten kunna
- formulera en vetenskaplig problemställning med relevans för ämnets didaktik
- redogöra för och relatera arbetet till forskning inom valt problemområde
- beskriva och motivera ett utifrån vald problemställning lämpligt metodiskt angreppssätt med redovisade forskningsetiska överväganden
- analysera, tolka och diskutera insamlat material samt tydliggöra resultatets betydelse för ämnets didaktik
- presentera sitt arbete i en vetenskapligt korrekt text
- kommunicera och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat arbete
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier och diskussioner. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen består dels av en argumenterande och utredande vetenskaplig text, dels ett seminarium där studentens förmåga att försvara sitt arbete och att opponera på ett annat arbete bedöms.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Språk, kultur och identitet, 15 hp
Ahmadi, Nader (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)
Assfor, Gaber (2007). Hiwar hadarat wa thaqafat. UNESCO. ( 32 s.)
Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)
Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur. (182 s)
Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)
Elmeroth, Elisabeth (2018). Etnisk maktordning i skola och samhälle. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur (165 s.)
Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).
Hjärpe, Jan (2002) Araber och arabism. (Ny uppl). Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)
Karlsson, Ingmar (2013). Tro, terror, och tolerans: Essäer om religion och politik. Stockholm : Wahlström & Widstrand.(28 s.)
Kamali, Masoud (2006). Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:
Labib, Tahir. (1999) (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)
Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (150 s.)
Lund, Anna & Lund, Stefan (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).
Mahmoud, Naguib Zaki (2017). Arabei Bayna Thaqafatain. UK: Hindawi Foundation CIC(241 S.)Tillgänglig på nätet
The Arab Human Development Report 2020. New York: UNDP (valda delar,i samråd med kurslärare 40 s.) [även tillgänglig pånätet]
Wedin, Åsa;Jonsson, Carla & Musk, Nigel(red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald ca. 100 s).
Artiklar, filmer och valbar litteratur tillkommer ca.500 s.
Självständigt arbete, 15 hp
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)
Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (200 s.)
Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.
I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Undervisning sker även på arabiska.
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga prov.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.