Kursplan våren 2021
Kursplan våren 2021
Benämning
Arabiska med didaktisk inriktning III
Engelsk benämning
Arabic with a Focus on Didactics III
Kurskod
KS276F
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2018-10-15
Gäller från
2018-10-15
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS272F Arabiska med didaktisk inriktning II (godkänd) eller KS274F Arabiska med didaktisk inriktning II (godkänd)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G2F
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska vidareutveckla sådana ämneskunskaper och språkdidaktiska insikter att hen kan undervisa i modersmål arabiska i grundskola och gymnasieskola.
Innehåll
Delkurser
Språk, kultur och identitet, 15 hp
Delkursens innehåll
Kursen belyser bland annat de arabiska ländernas historia och geografi med olika former av kulturmöten som infallsvinkel. Minoritetsfrågor, genusaspekter och maktfrågor i de arabiska länderna behandlas.
Delkursens lärandemål
Efter genomgången delkurs skall studenten kunna
- redogöra för huvuddragen i de arabiska ländernas moderna historia
- problematisera och värdera olika vetenskapliga sätt att definiera begrepp som kultur, identitet och etnicitet samt de föreställningar och hållningar som kan uppstå i ett kulturmöte mellan de arabiska länderna och Europa
- kritisk granska läromedel utifrån ett kulturmötesperspektiv
- uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det arabiska språkets struktur och vokabulär
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.
Delkursens bedömningsformer
Delkurs 1 examineras i tre delar:
Den första delen är en nätburen diskussion ( lärandemål 1) den andra är en skriftlig och muntlig uppgift ( lärandemål 4 och 5), och den tredje är en salstentamen ( lärandemål 2, 3 och 5).
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Självständigt arbete, 15 hp
Delkursens innehåll
Kursen innehåller planering, genomförande och redovisning av en vetenskaplig studie. Ett avgränsat problemområde belyses utifrån en fråga med relevans för ämnets didaktik.
Delkursens lärandemål
Efter genomgången delkurs skall studenten kunna
- formulera en vetenskaplig problemställning med relevans för ämnets didaktik
- redogöra för och relatera arbetet till forskning inom valt problemområde
- beskriva och motivera ett utifrån vald problemställning lämpligt metodiskt angreppssätt med redovisade forskningsetiska överväganden
- analysera, tolka och diskutera insamlat material samt tydliggöra resultatets betydelse för ämnets didaktik
- presentera sitt arbete i en vetenskapligt korrekt text
- kommunicera och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat arbete
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier och diskussioner. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen består dels av en argumenterande och utredande vetenskaplig text, dels ett seminarium där studentens förmåga att försvara sitt arbete och att opponera på ett annat arbete bedöms.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Språk, kultur och identitet, 15 hp
Ahmadi, N (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)
The Arab Human Development Report 2002. New York: UNDP (valda delar, ca 40 s.) [även tillgänglig på arabiska]
Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)
Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor Lund: Studentlitteratur.
Dahl, Östen (2000) Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)
Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.(180 s.)
Gruber, S (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).
Hjärpe, Jan (1994) Araber och arabism. Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)
Karlsson, Ingmar (1994) Islam och Europa: samlevnad eller konfrontation. Stockholm: Wahlström & Widstrand (egenvald, ca 35 s.) [även tillgänglig i arabisk översättning]
Kamali, Masoud: Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:
Labib, T. (1999) ”al-Akhar fi al-thaqafa al-arabiyya”. I: Labib, T. (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)
Lorentz, H & Bergstedt, B (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (150 s.). Lund: Studentlitteratur.
Lund, A & Lund, A (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).
Versteegh, Kees (1997) The Arabic Language. (egenvald c:a 15 s.)
Watt, Montgomery (1972) The Influence of Islam on Medieval Europe. Edinburgh: Edinburgh U. P. (100 s.) [eller motsvarande på arabiska]
Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald c:a 100 s).
Wigg, U (2011). Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber. (180 s.
Självständigt arbete, 15 hp
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)
Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.
I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övrigt
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga prov.