Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Arabiska med didaktisk inriktning I
Engelsk benämning
Arabic with a Focus on Didactics I
Kurskod
KS275F
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-11-24
Gäller från
2022-01-17
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Samhällskunskap A.
Modersmål 2 eller Modersmål B i arabiska eller motsvarande kunskaper (t ex avslutad utländsk gymnasieutbildning med arabiska som undervisningsspråk)
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 6/A6.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin språkfärdighet och sin didaktiska och metodiska kompetens för pedagogisk verksamhet.
Innehåll
Delkurser
Språk och språktillhörighet, 15 hp
Delkursens innehåll
Delkursen behandlar grundläggande begrepp inom arabisk grammatik, varvid fokus i analysen ligger på formlära, syntax och ordförråd i ett kontrastivt perspektiv. Vidare arbetar studenterna med sin egen språkfärdighet genom praktiska tillämpningar. I delkursen behandlas vidare skriftspråkets historiska utveckling och arabisk dialektologi introduceras. Faktorer som har påverkat skriftspråkets utveckling tas upp. Vidare belyses standardarabiskans ställning bland arabisktalande elever i Sverige. Dessutom diskuteras modersmålslärarens arbetsvillkor och uppdrag.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- analysera arabisk syntax och formlära i ett kontrastivt perspektiv
- redogöra för och problematisera den arabiska diglossin
- diskutera arabiskans ställning bland arabisktalande elever i svensk skola
- redogöra för och reflektera kring modersmålslärarens arbetsvillkor och yrkesroll
- uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det arabiska språkets struktur och vokabulär
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och digitala samt fysiska kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom universitet. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.
Delkursens bedömningsformer
Kursen examineras i from av tre delexaminationer:
Skriftlig text (lärandemål 3, 4 & 5)
Nätburen diskussion och skriftlig text (lärandemål 2 & 5)
Skriftlig tentamen (lärandemål 1 & 5)
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Språk och lärande, 15 hp
Delkursens innehåll
Delkursen behandlar centrala teorier om barns läs-och skrivutveckling och olika sätt att stödja denna, varvid särskilt fokus läggs påflerspråkiga barns lärande. Barns läs-och skrivstrategier studeras och studenterna tillämpar ett processorienterat skrivande i sitt eget lärande. Frågor om lärande för hållbar utveckling samt hållbar utveckling i undervisningen lyfts upp. Likaså studeras olika sätt att skapa ett flerstämmigt klassrum, där betydelsen av skapande processer särskilt fokuseras. Vidare behandlas de styrdokument som gäller för språkundervisning.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- redogöra för förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt diskutera olika sätt att stödja denna
- analysera elevers textproduktion i skrift med avseende på språklig struktur och språkutveckling
- diskutera och exemplifiera hur skapande processer kan skapa ett flerstämmigt klassrum
- analysera och tolka kursplaner i moderna språk och modersmål ur ett språkutvecklande perspektiv
- uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det arabiska språkets struktur och vokabulär
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och digitala samt fysiska kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom universitet. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen examineras i tre delar; del 1 en nätburen diskussion (lärandemål 4), del 2 en skriftlig inlämning (lärandemål 1, 2 & 5) och del 3 en muntlig redovisning (lärandemål 1, 3 & 5)
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Språk och språktillhörighet, 15 hp
Abu-Chacra, Faruk (2009), Arabiska: Grammatik och övningar. Poland: Pozkal ( 560 s.)
Andersson, Lars.-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber, (95 s.)
Källström, Roger (2012). Svenska i kontrast, tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur (270 s.)
Retsö, J.an (2001), Vad är arabiska, i Dragomanen: årsskrift 5/2001. Stockholm: Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner. S. 15-¬35. (20 s.)
Skolverket (2018). Allmäna råd om betyg och betygsättning.Stockholm (47 s.)
Spets, Jennie (2012). Debatterad och marginaliserad perspektiv på modersmålsundervisning. Rapporter från Språkrådet (70 s.)
Svensson, Gudrun. (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur&Kultur. Valda sidor i samråd med kursledare.
Versteegh, Kees (1997). The Arabic language. Edinburgh: Edinburgh University Press, Kap. 12–14. (50 s.)
Valda artiklar om arabisk grammatik tillkommer
Språk och lärande, 15 hp
Alnaqa, M. Kamal (2017). Almargea Almoaserfi taalim allogha al-Arabiya.Kairo: Dar alfikr alaraby (320 s.)
Bergman, Pirkko (2016). Två flugor i en smäll. Stockholm: Almqvist & Wiksell. (110 s.)
Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&Kultur, (305 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.(264 s.)
Fahim, Mostafa (2007). Altifl wa maharat alqiraa alebdaeya.Kairo: Dar alfikr alarabi. (260 s.)
Fast, Carina (2019). Literacy: I familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Halmstad: Hallgren & Fallgren. ( 275 s.)
Kursplaner för grundskolan och gymnasial utbildning/Modersmål. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2017. Skolverket: (Tillgänglig på nätet)
Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lgr11. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)
Skolutveckling (2007) Att läsa och skriva, forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm (120 s.)
Skolverket (2016) Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad. Stockholm (122 s.)
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).