Kursplan våren 2020
Kursplan våren 2020
Benämning
Arabiska med didaktisk inriktning I
Engelsk benämning
Arabic with a Focus on Didactics I
Kurskod
KS275F
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2018-09-25
Gäller från
2018-09-25
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Samhällskunskap A.
Modersmål 2 eller Modersmål B i arabiska eller motsvarande kunskaper (t ex avslutad utländsk gymnasieutbildning med arabiska som undervisningsspråk)
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 6/A6.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin språkfärdighet och sin didaktiska och metodiska kompetens för pedagogisk verksamhet.
Innehåll
Delkurser
Språk och språktillhörighet, 15 hp
Delkursens innehåll
Delkursen behandlar grundläggande begrepp inom arabisk grammatik, varvid fokus i analysen ligger på formlära, syntax och ordförråd i ett kontrastivt perspektiv. Vidare arbetar studenterna med sin egen språkfärdighet genom praktiska tillämpningar. I delkursen behandlas vidare skriftspråkets historiska utveckling och arabisk dialektologi introduceras. Faktorer som har påverkat skriftspråkets utveckling tas upp. Vidare belyses standardarabiskans ställning bland arabisktalande elever i Sverige. Dessutom diskuteras modersmålslärarens arbetsvillkor och uppdrag.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- analysera arabisk syntax och formlära i ett kontrastivt perspektiv
- redogöra för och problematisera den arabiska diglossin
- diskutera arabiskans ställning bland arabisktalande elever i svensk skola
- redogöra för och reflektera kring modersmålslärarens arbetsvillkor och yrkesroll
- uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det arabiska språkets struktur och vokabulär
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.
Delkursens bedömningsformer
Individuell skriftlig text (Individual Written Assignment) lärandemål 3, 4 & 5, 3hp.
Nätburen diskussion och individuell skriftlig text (Web-based Discussion and Individual Written Assignment) lärandemål 2 & 5, 4 hp.
Individuell skriftlig text och seminarium (Individual Written Assignment and Seminar) lärandemål 1 & 5, 8 hp.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Språk och lärande, 15 hp
Delkursens innehåll
Delkursen behandlar centrala teorier om barns läs- och skrivutveckling och olika sätt att stödja denna, varvid särskilt fokus läggs på flerspråkiga barns lärande. Barns läs- och skrivstrategier studeras och studenterna tillämpar ett processorienterat skrivande i sitt eget lärande. Olika sätt att skapa ett flerstämmigt klassrum studeras, där betydelsen av skapande processer särskilt fokuseras. Vidare behandlas de styrdokument som gäller för språkundervisning.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- redogöra för förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt diskutera olika sätt att stödja denna
- analysera elevers textproduktion i skrift med avseende på språklig struktur och språkutveckling
- diskutera och exemplifiera hur skapande processer kan skapa ett flerstämmigt klassrum
- analysera och tolka kursplaner i moderna språk och modersmål ur ett språkutvecklande perspektiv
- uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det arabiska språkets struktur och vokabulär
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen examineras i tre delar; del 1 en nätburen diskussion (lärandemål 4), del 2 en individuell skriftlig inlämning (lärandemål 1, 2 & 5) och del 3 en individuell muntlig redovisning (lärandemål 1, 3 & 5)
De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Språk och språktillhörighet, 15 hp
Abu-Chacra, Faruk (2009), Arabiska: Grammatik och övningar. Poland: Pozkal ( 560 s.)
Andersson, Lars.-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber, (95 s.)
Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&Kultur, (305 s.)
Dahl, Östen (2003), Grammatik. Andra upplaga. Lund: Studentlitteratur, (130 s.)
Flera språk – fler möjligheter: utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisning.2002. Skolverket rapport 228.Tillgänglig via internet. (88 s.)
Haywood, John A. – Nahmad, H. M., A new Arabic grammar of the written language. 2nd ed. London: Lund Humphries, 1965 eller senare. (690 s.)
Jonsson, Lilja, Sally (1999), Den mångkulturella skolan – ideal kontra verklighet. Modersmålslärarens arbetsvillkor i Göteborg i ett sociologiskt perspektiv. IDP-rapport. Nr 1999:12. Göteborgs universitet, (110 s.)
Katsivelis Paul (2005), Kort grammatisk översikt i arabisk formlära och syntax. Tillgänglig via internet. (50 s.)
Retsö, J.an (2001), Vad är arabiska, i Dragomanen: årsskrift 5/2001. Stockholm: Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner. S. 15-¬35. (20 s.)
Svensson, Gudrun. (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur&Kultur.(243 s.)
Versteegh, Kees (1997)., The Arabic language. Edinburgh: Edinburgh University Press, Kap. 12–14. (50 s.)
Språk och lärande, 15 hp
Att läsa och skriva. (2003) Myndigheten för skolutveckling. ( 120 s.)
Bergman, Pirkko (2016). Två flugor i en smäll. Stockholm: Almqvist & Wiksell. (110 s.)
Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&Kultur, (305 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.(264 s.)
Fahîm, M. (1998). Al-Tifl wa al- qirâ’ah. Al-Dâr al-Misrîyah al-Lubnânîyah. (184 s.)
Fahîm, M. (1998). Al-Tifl wa- mushkilât al-qirâ’ah. Al-Dâr al-Misrîyah al-Lubnânîyah. (212 s.)
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Halmstad: Hallgren & Fallgren. ( 275 s.)
Kursplaner för grundskolan och gymnasial utbildning/Modersmål. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)
Liberg, Caroline. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. ( 210 s.)
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2017. Skolverket: (Tillgänglig på nätet)
Läroplan för de frivilliga skolformerna,Lgr11. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)
Shalab, A. (1998). Qawâ‘id ta‘l?m al-lughah al-‘arabîyah wa-tatab?q ‘alayhâ. Maktabat al-Nahdah al-Misrîyah.(130 s.)
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).