Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: KS271F Arabiska med didaktisk inriktning I (godkänd)

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om arabisk litteratur i en historisk och samhällelig kontext samt kunskaper om barn- och ungdomslitteraturens betydelse för barns och ungdomars språkliga och kulturella kompetens. Kursen syftar dessutom till att studenterna ska vidareutveckla sin språkfärdighet i arabiska och sin didaktiska kompetens för pedagogisk verksamhet.

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp, behandlar barn- och ungdomstexter utifrån ett vidgat textperspektiv i ämnesövergripande och tematiska sammanhang. Dessa texter bildar utgångspunkt för olika sätt att nalkas förhållandet mellan förståelse och språkutveckling. Litteraturen som central källa till upplevelse och kunskap i pedagogiska sammanhang lyfts fram. I delkursen introduceras litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg för förståelsen av texters innebörd och uppbyggnad. I delkursen belyses barn- och ungdomslitteratur som inslag i undervisningen med utgångspunkt i skolans styrdokument. Olika estetiska uttrycksformer som stöd för elevers språk- och identitetsutveckling presenteras.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.

Examinationen består av två delar. Den första delen examineras skriftligt. Den andra delen examineras muntligt och skriftligt.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Litteratur och förståelse, 15 hp, behandlar utvecklingen av den moderna arabiska litteraturen. Den historiska utvecklingen av litteraturen och de influenser som påverkat den studeras genom läsning och diskussion av några representativa romaner, noveller och utvalda dikter vid sidan av artiklar, essäer och andra verk inom litteraturhistorien. De lästa texternas användning i undervisningen uppmärksammas. Dessutom behandlas litteraturvetenskapliga termer och begrepp. Under delkursen arbetar studenterna också med eget processorienterat skrivande.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade

Examinationen består av tre delar. Den första delen examineras skriftligt. Den andra delen examineras muntligt. Den tredje delen examineras genom en nätbaserad diskussion.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss. Stockholm: Raben och Sjögren. (163 s.)

Eskild, Hilde & Hambro, Benedicte (2005). Snick och Snack. En praktisk bok om muntligt berättande. Liber (180 s.)

Husayn, Kamel (1999). Fan riwâyet al-qisah wa qirâ’atuha li-l-atfâl. Addâr al-Masriyya al-Lubnanyyah. (128 s.)

Lundqvist, Ulla (1992). Litteraturundervisning. Modeller och uppslag för lärare. Stockholm: Almqvist& Wiksell. (112 s.)

Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur. (330 s.) (obligatorisk för inriktning gs, gy)

Jönsson, Maria och Öhman, Anders ( 2015). Litteratur och läsning litteraturdidaktikens nya möjligheter. Studentlitteratur. (valda kapitel)

Naj?b, Ahmed (2000). Al- madmûn f? adab al-atfâl. Dâr al-fikr al-‘raby- Massr. (ca 100 s.)

Nilsson, Jan (1997). Tematisk undervisning. Studentlitteratur. (220 s).

Valbar litteratur ca 200 sidor

Dessutom tillkommer ca 500 sidor skönlitterär text på arabiska, svenska och översatt litteratur.

Obligatorisk litteratur

Abdulrahman, Lana (2016). Qayd edars. Bayrût: Dar al-adab. (248 S.)

Aljaber, Alaa (2011). Hollanda la tomtero rotaban. Kuwait: Alsalemya. (263 S.)

Alsalem, Wared Badr (2016). Azraa’ Sinjar. Bayrût: Difaf publishing. (405 S.)

Assfor, Gaber (2007). Hiwar hadarat wa thaqafat. UNESCO. ( 32 S.)

Diab, Henry (red.) (2001). En doft av mynta. Noveller av kvinnliga arabiska författare. Bayrût: al-Mu’assassah al- Arabiyah. (121 S.)

Hussein, Taha (2013). Naqd wa Islah, Hindawi organisation. (178 S.)

Huvaere, Sofie ( 2011). Mångkulturell och kulturella skillnader I Bakhtiaris romaner. Universitet Gent. ( 49 S.)

Jönsson, Maria och Öhman, Anders (2015). Litteratur och läsning, litteraturdidaktikens nya möjligheter . Studentlitteratur. Valda kapitel (ca.163 S.)

Kallifatides, Theodor (2001). Ett nytt land utanför mitt fönster. Albert förlag. (158 S.)

Khalil, Mayada (2016). Nescafé ma’ al-shareef al-raddy. Italien: Manshorat almotawaset. (114 S.)

Malavé, Nancy (2016). Flickan utan språk. Ordupplaget (313 S.)

Mostaghanemi, Ahlam (1993). Thakerato eljasad. Bayrût: Dar al-Adab. (406 S.)

Olkiewiz, Andrezej (2008). Konsten att vara invandrare. Genita förlag. (176 s.)

Shafak, Elif (2012). Heder. Utländsk litteratur. Översättare: Samuelson Peter. Ebok

Zidan, Youssef (2016). Nour. Alqahira: Dar al-sharq. (264 S.)

Valbar litteratur ca 200 sidor