EDUCATION DIRECTORY
PÅ SVENSKA
Malmö University

Kursplan

Hösten 2018

Kursplan hösten 2018

Benämning

Arabiska med didaktisk inriktning II

Engelsk benämning

Arabic with a Focus on Didactics II

Kurskod

KS274F

Omfattning

30 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Gäller från

2018-09-03

Fastställandedatum

2018-03-20

Utbildningsnivå

Grundnivå

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: KS271F Arabiska med didaktisk inriktning I (godkänd)

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

G1F / Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs och sidoämne inom lärarutbildningen.

Syfte

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om arabisk litteratur i en historisk och samhällelig kontext samt kunskaper om barn- och ungdomslitteraturens betydelse för barns och ungdomars språkliga och kulturella kompetens. Kursen syftar dessutom till att studenterna ska vidareutveckla sin språkfärdighet i arabiska och sin didaktiska kompetens för pedagogisk verksamhet.

Innehåll

Delkurser

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp

Delkursens innehåll

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp, behandlar barn- och ungdomstexter utifrån ett vidgat textperspektiv i ämnesövergripande och tematiska sammanhang. Dessa texter bildar utgångspunkt för olika sätt att nalkas förhållandet mellan förståelse och språkutveckling. Litteraturen som central källa till upplevelse och kunskap i pedagogiska sammanhang lyfts fram. I delkursen introduceras litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg för förståelsen av texters innebörd och uppbyggnad. I delkursen belyses barn- och ungdomslitteratur som inslag i undervisningen med utgångspunkt i skolans styrdokument. Olika estetiska uttrycksformer som stöd för elevers språk- och identitetsutveckling presenteras.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
  • diskutera och analysera barn- och ungdomstexter i olika genrer med utgångspunkt i undervisning
  • redogöra för och använda berättandet som ett didaktiskt verktyg med fokus på språk- och kunskapsutveckling
  • reflektera över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan
  • värdera utvecklingen av den egna språkfärdigheten i arabiska

Delkursens arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.

Delkursens bedömningsformer

Examinationen består av två delar. Den första delen examineras skriftligt. Den andra delen examineras muntligt och skriftligt.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Litteratur och förståelse, 15 hp

Delkursens innehåll

Litteratur och förståelse, 15 hp, behandlar utvecklingen av den moderna arabiska litteraturen. Den historiska utvecklingen av litteraturen och de influenser som påverkat den studeras genom läsning och diskussion av några representativa romaner, noveller och utvalda dikter vid sidan av artiklar, essäer och andra verk inom litteraturhistorien. De lästa texternas användning i undervisningen uppmärksammas. Dessutom behandlas litteraturvetenskapliga termer och begrepp. Under delkursen arbetar studenterna också med eget processorienterat skrivande.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
  • redogöra för utvecklingen av den moderna arabiska litteraturen
  • analysera och diskutera några centrala litterära verk hämtade från olika tidsepoker i olika arabiska länder
  • kritiskt granska, välja ut och analysera litterära texter samt kunna använda sådana texter i undervisningen
  • uttrycka sig tydligt och sammanhängande i arabiska i såväl tal som skrift

Delkursens arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade

Delkursens bedömningsformer

Examinationen består av tre delar. Den första delen examineras skriftligt. Den andra delen examineras muntligt. Den tredje delen examineras genom en nätbaserad diskussion.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp

Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss. Stockholm: Raben och Sjögren. (163 s.)
Eskild, Hilde & Hambro, Benedicte (2005). Snick och Snack. En praktisk bok om muntligt berättande. Liber (180 s.)
Husayn, Kamel (1999). Fan riwâyet al-qisah wa qirâ’atuha li-l-atfâl. Addâr al-Masriyya al-Lubnanyyah. (128 s.)
Lundqvist, Ulla (1992). Litteraturundervisning. Modeller och uppslag för lärare. Stockholm: Almqvist& Wiksell. (112 s.)
Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur. (330 s.) (obligatorisk för inriktning gs, gy)
Jönsson, Maria och Öhman, Anders ( 2015). Litteratur och läsning litteraturdidaktikens nya möjligheter. Studentlitteratur. (valda kapitel)
Naj?b, Ahmed (2000). Al- madmûn f? adab al-atfâl. Dâr al-fikr al-‘raby- Massr. (ca 100 s.)
Nilsson, Jan (1997). Tematisk undervisning. Studentlitteratur. (220 s).
Valbar litteratur ca 200 sidor
Dessutom tillkommer ca 500 sidor skönlitterär text på arabiska, svenska och översatt litteratur.

Litteratur och förståelse, 15 hp

Obligatorisk litteratur
Abdulrahman, Lana (2016). Qayd edars. Bayrût: Dar al-adab. (248 S.)
Aljaber, Alaa (2011). Hollanda la tomtero rotaban. Kuwait: Alsalemya. (263 S.)
Alsalem, Wared Badr (2016). Azraa’ Sinjar. Bayrût: Difaf publishing. (405 S.)
Assfor, Gaber (2007). Hiwar hadarat wa thaqafat. UNESCO. ( 32 S.)
Diab, Henry (red.) (2001). En doft av mynta. Noveller av kvinnliga arabiska författare. Bayrût: al-Mu’assassah al- Arabiyah. (121 S.)
Hussein, Taha (2013). Naqd wa Islah, Hindawi organisation. (178 S.)
Huvaere, Sofie ( 2011). Mångkulturell och kulturella skillnader I Bakhtiaris romaner. Universitet Gent. ( 49 S.)
Jönsson, Maria och Öhman, Anders (2015). Litteratur och läsning, litteraturdidaktikens nya möjligheter . Studentlitteratur. Valda kapitel (ca.163 S.)
Kallifatides, Theodor (2001). Ett nytt land utanför mitt fönster. Albert förlag. (158 S.)
Khalil, Mayada (2016). Nescafé ma’ al-shareef al-raddy. Italien: Manshorat almotawaset. (114 S.)
Malavé, Nancy (2016). Flickan utan språk. Ordupplaget (313 S.)
Mostaghanemi, Ahlam (1993). Thakerato eljasad. Bayrût: Dar al-Adab. (406 S.)
Olkiewiz, Andrezej (2008). Konsten att vara invandrare. Genita förlag. (176 s.)
Shafak, Elif (2012). Heder. Utländsk litteratur. Översättare: Samuelson Peter. Ebok
Zidan, Youssef (2016). Nour. Alqahira: Dar al-sharq. (264 S.)
Valbar litteratur ca 200 sidor