Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare i grundskolan eller gymnasieskolan utan behörighetsgivande examen, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Kursen behandlar flerspråkighetsfältet och syftar till att studenten ska utveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna.

Kursen ger en introduktion till flerspråkighetsfältet och behandlar flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Vidare belyses kunskapsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk. Utifrån studentens yrkeserfarenhet problematiseras även frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Dagens skola och samhälle granskas med avseende på språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, vilket sätts i relation till betydelsen av elevers språk- och kunskapsutveckling på modersmålet respektive ett andraspråk. Dessa studier leder vidare in i en fördjupad analys av rollen som lärare i svenska som andraspråk i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier.

Examinationen utgörs av ett muntligt seminarium och

ett individuellt skriftligt paper (examinerar båda lärandemålen).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bijvoet, Ellen och Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),?Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s.)

Bunar, Nihad (red.) (2015).?Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur (kap. 2) (50 s.)

Cummins, Jim (2017).?Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2017).?Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016).?Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4–7) (141 s.)

Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),?Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s.)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I:?Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s).

Tillgängligt via internet.

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Skönlitterär bok tillkommer och väljs i samråd med kursledare.

Referenslitteratur

Glogic, Saima & Löthagen Holm, Annika (2017). Nyanlända. Vägledning till inkluderande undervisning. Att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Hallgren & Fallgren (173 s.)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).