Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS135F Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv II (godkänd) eller KS257F Svenska som andraspråk för lärare II (godkänd) eller KS263F Svenska som andraspråk för lärare II (godkänd)

Kursen syftar till att studenterna skall vidareutveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna.

Inledningsvis diskuteras språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper, liksom former för flerspråkig undervisning i skolan. Dessa studier leder vidare in i analys av rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen lärandemiljö, där det ställs krav på att leda ett i vid bemärkelse interkulturellt klassrumsarbete. I kursen belyses därtill hur samhälleliga diskurser genom sitt sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Därefter behandlas de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråksperspektiv. Kursdeltagarna arbetar med att tillägna sig genrepedagogiska analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa för att undersöka särdragen i olika typer av texter – allt i syfte att utveckla sin förståelse för vad det ämnesspecifika språket innebär i ett andraspråksperspektiv. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras. I delkursen kopplas även genrepedagogiska resonemang samman med teorier om bedömning. Kursdeltagarna reflekterar över formativ och summativ bedömning av elevers lärande inom specifika ämnesområden, vilket relateras till den egna bedömningspraktiken.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningen grundar sig på en examination i fyra delar:

Den första delen utgörs av ett litteraturseminarium där kursdeltagaren, med utgångspunkt i individuella läsjournaler över specificerad forsknings- och facklitteratur, diskuterar och tar ställning till frågor som rör språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola samt interkulturellt lärande (lärandemål 1).

I den andra delen av examinationen genomför kursdeltagaren, individuellt och i skriftlig form, en analys av två läromedelstexter och två elevtexter. I analysen ska syfte, struktur och lexikogrammatiska drag lyftas fram med hjälp av de analysverktyg kursen tillhandahåller (lärandemål 3, 4 ).

Den tredje delen av examinationen genomförs individuellt och i skriftlig form. Med utgångspunkt i de analyser som gjorts i den andra examinationsdelen och med tydlig koppling till kurslitteraturen ska kursdeltagaren diskutera och ta ställning till hur språket i läromedelstexter samt elevers genremedvetenhet kan påverka framställningen och förståelsen av ett ämnesinnehåll. Vidare ska kursdeltagaren konkretisera de didaktiska konsekvenserna av detta (lärandemål 2, 5).

Den fjärde delen av examinationen består i att kursdeltagaren i ett individuellt paper diskuterar olika perspektiv på formativ och summativ bedömning av flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom specifika ämnesområden samt relaterar denna diskussion till den egna bedömningspraktiken (lärandemål 6).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Axelsson, Monica (2013), Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 547-578) (31 s)

Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. 1. uppl. Malmö: Gleerups (i urval)

Edling, Agnes (2004), Abstraktion kan spränga gränser. I: Språkvård. Tidskrift utgiven av Svenska språknämnden 3/04 (6 s.) Tillhandahålls av kursledaren.

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014), Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren och Fallgren (200 s.)

Hägerfelth, Gun (2011), Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber (131 s)

Kindenberg, Björn (red.) (2016), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. S 19-53, 80-87, 129-165, 182-206, 248-283 (137 s)

Kuyumcu, Eija (2010). Bedömning av elevtexter i ett genrepedagogiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (24 s)

Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 9-11)

Lindberg, Inger (2007), Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s)

www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2006-bedomning-flersprakighet-och-larande-1.84017

Lund, Anna. & Lund, Stefan. (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (c 200 s urval)

Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (208 s.)

Magnusson, Ulrika (2009). Grammatisk metafor i läromedelstext. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag. (8 s)

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013), Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. S 685-721 (36 s)

Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet, s 302-307 (6 s) Tillhandahålls av kursledaren.

Ett mindre antal artiklar.

Kursplaner i svenska som andraspråk

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.