Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS134F Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv I (godkänd) eller KS256F Svenska som andraspråk för lärare I (godkänd) eller KS262F Svenska som andraspråk för lärare I (godkänd)

Kursen syftar till att studenterna skall vidareutveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna.

Kursen behandlar teorier om den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutvecklingen, samt den formativa bedömningens stöttande potential för andraspråkselevers lärande. Med utgångspunkt i dessa teorier utreder kursdeltagarna olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att med varierade arbetssätt skapa en elevaktiv läromiljö. Härvid uppmärksammas olika uttrycksformers betydelse för elevers andraspråksutveckling. Tillsammans relaterar deltagarna didaktiska grundfrågor och bedömning till forskning och aktuella styrdokument. I samband med detta diskuteras även betydelsen av kollegialt lärande.

I kursen behandlas även andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Skillnader och likheter rörande barns, ungdomars och vuxnas vägar in i andraspråkets textvärldar belyses. Här behandlas även frågor om vägar in i svenskt skriftspråk för de elever som inte är alfabetiserade på sitt modersmål när de börjar i svensk skola. Deltagarna tillägnar sig även ett litteraturdidaktiskt perspektiv och skönlitteraturens betydelse diskuteras.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningen grundar sig på en examination i tre delar:

Vid ett litteraturseminarium diskuterar kursdeltagaren, med utgångspunkt i sin individuella, skriftliga läsjournal, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, den språkliga interaktionens betydelse för andraspråksutveckling, samt litteratur om bedömning med tonvikt på den formativa bedömningen (lärandemål 1, 2, 3).

I den andra delen av examinationen planerar kursdeltagararen i samarbete med studiekamrater en sammanhållen serie lektioner som syftar till att skapa en interaktiv och elevaktiv läromiljö. Lektionernas arbetsformer, lärandeverktyg och stödresurser väljer kursdeltagaren med utgångspunkt i relevant litteratur. Av arbetet framgår även hur kursdeltagaren planerar att den formativa och summativa bedömningen ska utformas och integreras i lektionssviten. Tillsammans med sina studiekamrater presenterar kursdeltagaren lektionssviten med hjälp av bland annat digitala uttrycksformer under ett seminarium som avslutas med att kursdeltagarna analyserar och diskuterar varandras förslag (lärandemål 1, 2).

I den tredje delen av examinationen gör kursdeltagaren individuellt en klassrumsobservation med skriftlig dokumentation och analys av arbetsmoment som syftar till att öppna vägar in i skriftspråket för andraspråkselever. I analysen gör kursdeltagaren relevanta återkopplingar till kurslitteratur. Under ett seminarium presenterar kursdeltagaren sin analyserade observation och ger respons på andra kursdeltagares observationer (lärandemål 3, 4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Alfaportföljen, portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Nationellt centrum för svenska som andraspråk, (2009), Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs Universitet och Myndigheten för skolutveckling (52 s.)

Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker (i urval)

Cummins, Jim (2001), Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, Kerstin, red. Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma (20 s) www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2000-ett-andraspraksperspektiv-pa-larande-1.83983

Fast, Carina (2001), Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur (134 s.)

Franker, Qarin (2008), Bildvalet har betydelse. I: Juvonen, P. (red.), Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Stockholm: ASLA.(22 s.) www.diva-portal.org/smash/get/diva2:284157/FULLTEXT01.pdf

Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever klassrummet. Stockholm: Hallgren och Fallgren (186 s) Alternativt.

Gibbons, Pauline (2010), Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren (246 s)

Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011), Stockholm: Skolverket (134 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter (2011), Stockholm: Skolverket (73 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2660

Lindberg, Inger (2005), Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur och Kultur (238 s)

Reichenberg, Monica (2014), Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur (140 s.)

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken (70 s) Wedin, Åsa (2010), Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Stockholm: Studentlitteratur (97 s.)

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013), Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur. (i urval 110 s)

William, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. I: Voices from the Middle, 21:2 (5 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).