Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare i grundskolan eller gymnasieskolan utan behörighetsgivande examen, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Kursen syftar till att studenterna skall utveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna,

Kursen ger en introduktion till flerspråkighetsfältet och behandlar flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Vidare belyses kunskapsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk. Utifrån kursdeltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras även frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola och samhälle med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, samt med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund. Dessa studier leder vidare in i en fördjupad analys av rollen som lärare i svenska som andraspråk i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.

En stor del av kursen ägnas vidare åt behandling av det svenska språksystemet (grammatik, semantik, lexikon, uttal) i ett tvärspråkligt jämförande och funktionellt perspektiv. Kursdeltagarna lär sig analysera elevers muntliga och skriftliga produktion i ämnet svenska som andraspråk för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling. Under kursen behandlas och diskuteras även grammatikens och fonetikens roll i undervisningen i svenska som andraspråk.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Prov 1, muntligt seminarium och individuellt skriftligt paper, 7,5hp I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2.

Prov 2, en enskild skriftlig inlämningsuppgift, 7,5hp Kursdeltagaren beskriver svensk språkstruktur i ett tvärspråkligt perspektiv och analyserar andraspråkselevers muntliga och skriftliga språkliga produktion. I detta prov bedöms lärandemål 3 och 4.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko (red.) (2014), Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholms universitets förlag (152 s.)

Ballardini, Kerstin m. fl (1986), Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur (183 s)

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2013), Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s)

Bunar, Nihad (red) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur (250 s)

Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling (2017). Skolverket (80 s.) https://bp.skolverket.se/web/nyanlandaelever/start

Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s)

Elmeroth, Elisabeth (2017), Möte med andraspråkselever. Lund. Studentlitteratur (169 s.)

Enström, Ingegerd (2016), Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (130 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2017), Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (200 s)

Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk - om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (18 s.)

Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4-6) (115 s)

Lindberg, Inger (2003), Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk. S. 61-79. (19 s.) Hämtas:

http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2003-arena-andrasprak-1.84004.

Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s.)

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (37 s.)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s) www.forskul.se/ffiles/0040D50A/Ful6.pdf

Thorén, Bosse (2016), Kärnan i uttalsundervisning: vad bör lärare prioritera? I: Kindenberg, Björn (red.) Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. (s 55-65) (11 s).

Kurs och ämnesplaner i svenska som andraspråk, kompletterande material om grammatik och uttal samt valbar referenslitteratur tillkommer. Valfri skönlitterär bok väljs i samråd med kursledaren

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).