Kursen kräver förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning.

Kursen syftar till att studenterna skall utveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna,

Kursen ger en introduktion till flerspråkighetsfältet och behandlar flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Utifrån kursdeltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras även frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola och samhälle med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, samt med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund. Dessa studier leder vidare in i en fördjupad analys av rollen som lärare i svenska som andraspråk i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.

En stor del av delkursen ägnas vidare åt behandling av det svenska språksystemet (grammatik, semantik, lexikon, uttal) i ett tvärspråkligt jämförande och funktionellt perspektiv. Kursdeltagarna lär sig analysera språket i elevtexter producerade i ämnet svenska som andraspråk som ett redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningen grundar sig på en examination i två delar:

Vid ett litteraturseminarium diskuterar kursdeltagaren, med utgångspunkt i sin individuella, skriftliga läsjournal, språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola och anlägger härvid ett interkulturellt perspektiv. Vidare diskuterar kursdeltagaren under seminariet hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling. (Lärandemål 1, 2)

I den andra delen av examinationen analyserar kursdeltagaren i skriftlig form, individuellt eller i samarbete med en studiekamrat, en elevtext. Med utgångspunkt i språkliga strukturer tar kursdeltagaren ställning till var i andraspråkutvecklingen eleven befinner sig, samt diskuterar utifrån denna bedömning hur stödet för elevens fortsatta andraspråksutveckling kan utformas. (Lärandemål 3, 4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko (red.) (2005), Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholms universitets förlag (152 s.)

Axelsson, Monica; Gröning, Inger & Hagberg-Persson, Barbro (2001), Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald. Uppsala universitet (s. 15-30), (15 s.) Tillhandahålls av kursledaren.

Ballardini, Kerstin m. fl (1986), Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur (183 s)

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2013), Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s)

Bunar, Nihad (red) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur (250 s)

Demirbag-Sten, Dilsa (2010), Fosterland. Stockholm: Bonniers Förlag, (329 s.)

Elmeroth, Elisabeth (2017), Möte med andraspråkselever. Lund. Studentlitteratur (169 s.)

Enström, Ingegerd (2010), Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (130 s.)

Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (201 s.)

Kindenberg, Björn (red.) (2016), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. s 55-76 (21 s)

Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans (red.), (2010), Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur (100 s.)

Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4-6)

Lindberg, Inger (2003), Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk. S. 61-79. (19 s.) Hämtas:

http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2003-arena-andrasprak-1.84004

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s) www.forskul.se/ffiles/0040D50A/Ful6.pdf

Kursplaner i svenska som andraspråk, kompletterande material om grammatik och uttal samt valbar referenslitteratur tillkommer.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).