Kursen kräver förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning.

Kursen syftar till att studenterna skall utveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna

Inledningsvis problematiseras frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola och samhälle med avseende på interkulturalitet och etnocentriska mönster. Dessa studier leder vidare in i analys av rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.

I kursen behandlas därtill språkliga strukturer i svenskan i ett tvärspråkligt jämförande och funktionellt perspektiv, och kursdeltagarna lär sig analysera språket i elevtexter som ett redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningen grundar sig på en examination i två delar:

Vid ett litteraturseminarium diskuterar kursdeltagaren, med utgångspunkt i sin individuella, skriftliga läsjournal, språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola och anlägger härvid ett interkulturellt perspektiv. Vidare diskuterar kursdeltagaren under seminariet hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling. (Lärandemål 1, 2)

I den andra delen av examinationen analyserar kursdeltagaren i skriftlig form, individuellt eller i samarbete med en studiekamrat, en elevtext. Med utgångspunkt i sina kunskaper om språkliga strukturer tar kursdeltagaren ställning till var i andraspråkutvecklingen eleven befinner sig, samt diskuterar utifrån denna bedömning hur stödet för elevens fortsatta andraspråksutveckling kan utformas. (Lärandemål 3, 4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko (red.) (2005), Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholms universitets förlag (152 s.)

Axelsson, Monica; Gröning, Inger & Hagberg-Persson, Barbro (2001), Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald. Uppsala universitet (s. 15-30), (15 s.) Tillhandahålls av kursledaren.

Ballardini, Kerstin m. fl (1986), Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur (183 s)

Demirbag-Sten, Dilsa (2010), Fosterland. Stockholm: Bonniers Förlag, (329 s.)

Elmeroth, Elisabeth (2008), Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur (192 s.)

Enström, Ingegerd (2010), Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (130 s.)

Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (201 s.)

Jepson Wigg, Ulrika (2011), Nytt land och ny skola: berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber (192 s.)

Ladberg, Gunilla (2004), Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur (224 s.)

Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans (red.), (2010), Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur (190 s.)

Lindberg, Inger (2004), Andraspråksresan. Stockholm: Folkuniversitetet (47 s.)

Lindberg, Inger (2003), Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk. S. 61-79. (19 s.) Hämtas:

http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2003-arena-andrasprak-1.84004

Kursplaner i svenska som andraspråk samt valbar referenslitteratur tillkommer.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.