Grundläggande behörighet

Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6 eller fritidshem, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande och skapande. Vidare innefattar det övergripande syftet att studenterna, genom kreativ och skapande verksamhet samt didaktiska studier i teori och praktik, ska utveckla kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd. Med utgångspunkt från musikens samhälleliga funktioner samt didaktiska studier i teori och praktik, syftar kursen vidare till att studenterna ska utveckla kunskap och förståelse för individuellt och kollektivt lärande i musikaliska sammanhang med speciellt fokus på grupprocesser.

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot förskoleklass till årskurs 3 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i och om musik genom kreativ och nyskapande verksamhet, undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med speciellt fokus på den lärande individen och estetiska lärprocesser i samspel, behandlas såväl musicerande och musikens verktyg och hantverk som musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle. Kursens innehåll som baseras på beprövad erfarenhet och aktuell forskning inom musikens ämnes- och utbildningsområde, diskuteras lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete utifrån kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.

Kursens innehåll utgörs av sex serier: Digitalt musikskapande och ljudteknik, Sång och instrumentspel, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik, Musikpedagogiskt projekt

Efter avslutad delkurs ska studenten

1. kunna tillämpa digitala medier som redskap för ljud- och musikskapande

2. kunna tillämpa sång till eget ackompanjemang och

göra arrangemang för instrumentspel med utgångspunkt i musikteori

3. kunna leda, planera och organisera sång och instrumentspel

4. kunna utifrån vetenskapligt förhållningssätt, skolans styrdokument och didaktiska ställningstaganden exemplifiera och diskutera musikskapande och digitala medier

5. kunna beskriva och i grupp gestalta rytmikens begrepp i ett musikpedagogiskt projekt samt analysera den individuella processen

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier. Under en vecka genomförs ett arbete i projektform påcampus. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Prov 1: Musikdidaktisk workshop med kompletterande paper (Music Didactic Workshop with Complementary Paper), 10,5 hp. I provet examineras lärande mål 1, 2, 3 och 4.

Prov 2: Musikproduktion med kompletterande paper (Music Production with Complementary Paper), 4,5 hp. I provet examineras lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen behandlas musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga behandlar kursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupp-processer. I kursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet, behandlas demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till musik och lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen genomförs via digitalt deltagande och innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier. Under en vecka genomförs ett arbete i projektform på campus. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Prov 3: Musikdidaktisk workshop med kompletterande paper (Music Didactic Workshop with Complementary Paper), 10,5 hp. I provet examineras lärande mål 1, 2, 3 och 4.

Prov 4: Musikproduktion med kompletterande paper (Music Production with Complementary Paper), 4,5 hp. I provet examineras lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur (181 s)

Mars, Annette. (2014). Kunskapande kraft i skapande verksamhet. i M. Askander, J. A. Lundin, & J. Söderman (redaktörer), Coda: andra antologin om Musik och samhälle.Stockholm: Kira Förlag.

Mars, Annette. (2015). Creating space for composing: Frames, tools and collaboration. Bulletin of empirical music education research, 6(1).

Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB (312 s)

Partti, H., & Westerlund, H. (2013). Envisioning Collaborative Composing in Music Education: Learning and Negotiation of Meaning in “operabyyou.com”. I: British Journal Of Music Education, 30(2), (s. 207-222). doi:10.1017/S0265051713000119

Pramling Samuelsson, Ingrid m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)

Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)

Skolverket (2021). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2021. Stockholm.

Säljö, R. (2010), Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26: 53– 64. doi:10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x

Väkevä, Lauri. (2010). Garage band or GarageBand®? Remixing musical futures. I: British Journal of Music Education, 27, (s. 59-70). doi:10.1017/S0265051709990209

Wallerstedt, Cecilia., & Lindgren, Monika. (2016). Crossing the boundary from music outside to inside of school: Contemporary pedagogical challenges. British Journal of Music Education, 33(2), 191-203. doi:10.1017/S0265051716000164

Wernersson, A-K. (2018) Rytmik äger rum i musik. Lunds universitet: Media Tryck (52 s) (lån på musikinstitutionen)

Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)

Lättläst:

http://lit.blogg.gu.se/2017/10/16/programmering-pa-schemat-igen-hur-gick-det-till/

https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digitala-larverktyg-i-skolan-kort-sammanfattning.pdf

https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digital-tools-in-education.pdf

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s.).

Falthin, Annika & Mars, Annette (red.). (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.) Tillgänglig via internet.

Hess, Juliett (2019). Music Education for Social Change Constructing an Activist Music Education. New York: Routledge (212 s.)

Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur (181 s.)

Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB (131 s.)

Love, Bettina (2016). Complex Personhood of Hip Hop & the Sensibilities of the Culture that Fosters Knowledge of Self & Self-Determination. Equity and Excellens in Education Vol. 49, No. 4, 414-427. (13 s.) Tillgänglig via internet.

Mars, Annette, Sæther, Eva. & Folkestad, Göran (2015). Musical learning in a cross-cultural setting: A case study of Gambian and Swedish adolescents in interaction. Music Education Research, 17(3), 296–311. (15 s.) Tillgänglig via internet.

Serder, Margareta & Jobér, Anna (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19, 83 s.)

Skolverket (2021). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2021. Stockholm:

Övrig litteratur, artiklar och läromedel tillkommer.

Aktuell forskning väljs i samråd med lärare.

Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl Godkänd på hel kurs krävs betyget Väl Godkänd på samtliga prov.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.