Kursplan våren 2024
Kursplan våren 2024
Benämning
Svenska som andraspråk och lärande: Litteracitet och kommunikativ förmåga ur ett andraspråksperspektiv
Engelsk benämning
The Study of Swedish as a Second Language and Education: Literacy and Communicative Competence from an L2 Perspective
Kurskod
KS252B
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2023-10-25
Gäller från
2024-01-15
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: KS251B Svenska som andraspråk och lärande: Flerspråkighet, andraspråksinlärning och bedömning (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurserna 1-3. Arbetsintegrerad variant.
Syfte
Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller undervisning av elever som studerar svenska som andraspråk i förskoleklass och årskurserna 1-3 för att främja elevernas allsidiga utveckling av litteracitet och kommunikativ förmåga.
Innehåll
Kursen behandlar metoder, forskning och teoretiska utgångspunkter som rör främjandet av kommunikativ förmåga samt läs- och skrivdidaktik ur ett andraspråksperspektiv. Det senare innefattar såväl metoder i grundläggande läs- och skrivinlärning som litteracitetsutveckling i ett vidare perspektiv, där läsande, skrivande och multimodalt meningsskapande ses som sätt att delta i sociala praktiker. Vidare belyses hur den sociala interaktionen i klassrummet skapar förutsättningar för att utveckla elevernas läsförståelse, kritiska textmedvetenhet och förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika sammanhang.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna...
- med utgångspunkter i aktuell forskning och relevant teori redogöra för hur undervisning kan främja elevernas grundläggande läs- och skrivinlärning, kritiska textmedvetenhet samt aktiva användning av tal och skrift i olika sociala sammanhang,
- resonera kring hur undervisningen och bruket av olika stöttande resurser, såsom bilder, digitala verktyg och gemensamma upplevelser, kan bidra till elevers litteracitetsutveckling,
- motivera och didaktiskt reflektera över planerad undervisning i svenska som andraspråk för en heterogen elevgrupp med olika grad av språklig stöttning.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Studierna genomförs både självständigt och i grupp.
Bedömningsformer
Examinationen består av två delar: en muntlig presentation samt ett utredande paper. Båda delarna examinerar lärandemål 1–3.
Obligatoriska moment förekommer och anges av kursledare vid kursstart.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Axelsson, Monica. 2015. Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. I Laursen, Helle Pia; Axelsson, Monica; Charmian, Kenner; Ladegaard, Uffe & Lundqvist, Ulla (red). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur, 305–336. (32 s)
Blikstad-Balas, Marte (2018). Literacy i skolan. Lund: Studentlitteratur. (158 s.)
Damber, Ulla. 2019. Flerspråkiga barns läsundervisning. I Alatalo, Tarja (red). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups, 241–258. (18 s)
Damber, Ulla. 2013. Pedagogens roll i klasser och barngrupper där flerspråkiga barn ingår. I Wedin, Åsa & Hedman, Christina (red.). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur, 69–92. (14 s)
Duek, Susanne. 2017. Med andra ord: samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet, 15–35, 125–162. (59 s)
Frank, Elisabeth & Herrling, Katarina. 2019. Avkodning. I Alatalo, Tarja (red.). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups, 57–72. (16 s)
Freebody, Peter., & Luke, Alan. (1990). 'Literacies' programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: An Australian Journal of TESOL, 5(3), 7-15. (9 s) Tillhandahålles av kursledare.
Gibbons, Pauline. 2018. Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 113–216. (104 s).
Kuyumcu, Eija. 2014. Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam & Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk : i forskning, undervisning och samhälle (s. 605–632). Lund: Studentlitteratur. (28 s)
Liberg, Caroline. 2007. Läsande, skrivande, samtalande. I: Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 25-44. (20 s) Tillgänglig via internet
Vuorenpää, Sari. 2016. Litteracitet genom interaktion. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro universitet, 19–36, 131–182, 199–212. (84 s.) Tillgänglig via internet.
Walldén, Robert. 2020. Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: språk, texter och samtal. Lund: Studentlitteratur. 1–147. (148 s)
Walldén, Robert. 2021. ”Den här föräldern smörjer Tant Mittiprick litegrann”: Integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3. Forskning om undervisning och lärande 9(1). (20 s.) Tillgänglig via internet.
Wedin, Åsa. 2017. Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand 12(1): 45–61. (17 s) Tillgänglig via internet.
Wedin, Åsa & Rosén, Jenny (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet. Ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (232 s.)
Westlund, Barbro. 2016. Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. 88–102. Liber: Stockholm. (15 s)
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).