Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om att behovet av särskilt stöd hos barn och unga varierar och påverkas av den miljö som barnet befinner sig i.

Kursen utgår från olika tiders syn på barn och unga som av skiftande skäl kan uppfattas som utmanande och annorlunda. Med denna utgångspunkt studeras skolans värdegrund så som den är uttryckt i skolans styrdokument samt den svenska skolans framväxt och roll i ett internationellt och interkulturellt perspektiv. Styrdokument behandlas och ställs i relation till olika kulturella uttrycksformer.

En introduktion av begreppen inklusion och normalitet kopplat till förskolans och grundskolans uppdrag ges. Vidare behandlas barndomens betydelse för utveckling och lärande. Kursen ger studenterna möjlighet till reflektion dels om skolans grundläggande värden i förhållande till personliga värderingar, dels kring hur dessa kan påverka förhållningssättet mot andra.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kriterier för betyget Väl godkänd anges av kursledare vid kursstarten.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuella uppgifter, paruppgifter, gruppseminarier och kursträffar. Kursen ges som nätburen undervisning med inslag av obligatoriska campusförlagda träffar.

Examinationen består av tre delar. Den första delen består av en muntlig och skriftlig individuell redovisning, där deltagarna diskuterar och kommenterar skolans styrdokument i ett kontrastivt perspektiv med olika kulturmönster som utgångspunkt, och där särskilt fokus läggs vid värdegrundsfrågor. Den andra delen består av en skriftlig uppgift där studenterna individuellt kartlägger och redogör för åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå. I denna uppgift ingår även att ge respons på studiekollegers arbeten. Den tredje delen består av en muntlig presentation i grupp där förmågan att urskilja och analysera faktorer som skapar inklunderande lärandesituationer bedöms.

Studenten äger rätt till fyra omtentamenstillfällen.

Asmervik, Sverre & Ogden, Terje & Ryggvold, Anne-Lise (2001), Barn med behov av särskilt stöd 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur (340 s)

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001), Barn- och Ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur (urval ca 250 s)

Linde, Göran (red.) (2001), Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur (210 s)

Norman, Karin (1996), Kulturella föreställningar om barn. Köping: Rädda barnen förlag (220 s)

Rakstang Eck, Oddrun & Rognhaug, Berit (1995), Specialpedagogik i förskolan. Lund: Studentlitteratur (221 s)

Richardsson, Gunnar (1999), Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur(200 s)

Skolverket (2008), Allmänna råd och kommentarer - för arbete med åtgärdsprogram (24 s) www.skolverket.se Finns som PDF-fil

Skolverket. (2001), Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. (18 s) www.skolverket.se

Skolverket (1995), Överenskommet. Stockhom (126 s)

Wellros, Seija. (1998), Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. (180 s)

Aktuella artiklar i urval

Utöver den obligatoriska litteraturen väljer studenten i samråd med kursledare eller grupplärare ytterligare litteratur i en omfattning av ca 500 sidor, varav minst ett skönlitterärt verk från separat lista som tillhandahålles av kursledaren.

Valbar

Assarsson, Inger (2007), Talet om en skola för alla. Malmö Högskola (280 s)

Bakk, Ann och Grunewald, Karl (2004), Omsorgsboken (upplaga 4). Liber (396 s)

Cederblad, Marianne (2001), Barn- och Ungdomspsykiatri (upplaga 6). Liber (511 s)

Drugli, May Britt (2003), Barn vi bekymrar oss om. Liber (192 s)

Erdis, Mare (2000), Juridik för pedagoger. Studentlitteratur (111 s)

Greene, Ross W (2003), Explosiva barn. Cura.(150 s)

Klefbeck, Johan och Ogden, Terj (2003), Barn och nätverk. Liber (304 s)

Kärfve, Eva, Hjärnspöken (2000) Symposium(248 s)

Lagerheim, Berit (1988), Att utvecklas med handikapp. Liber (539 s)

Larsson Swärd, Gunnel (1999), Åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd, 2:a upplagan. Studentlitteratur (114 s)

Lind, Lena (1994), Den osynliga bördan – en bok om det sociala arvet med förskolan som social arena. Runa Förlag (211 s)

Lund, Ingrid (2006), Hon sitter ju bara där! Inagerande beteende hos barn. Studentlitteratur (143 s)

Miller, Alice (1994), Det självutplånande barnet. Månpocket eller annat förlag. (163 s)

Miller, Alice (1999), Vägar i livet. Wahlström & Widstrand (196 s)

Nilholm, Claes (2007), Perspektiv på specialpedagogik. Studentlitteratur (125 s)

Persson, Bengt (2001), Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber (160 s)

Sacks, Oliver (1995), An Anthropologist on Mars Picador (308 s)

Sereny, Gitta (2002), Varför mördades James Bulger? Ordfronts förlag (19 s). Delas ut av kursledaren

Sereny, Gitta (1999), Ohörda rop – historien om Mary Bell. Ordfronts förlag (360 s)

Sigsgaard, Erik (2003), Utskälld. Liber (320 s)

Skolverket (2001), Arbeta med särskilt stöd. Liber distr. (128 s)

Sommer, Dion (2005), Barndomspsykologiska fasetter. Liber (376 s)

Säljö, Roger (2006), Lärande i praktiken. Norstedt Akademiska förlag (279 s)

Torstensson – Ed, Tullie (2003), Barns Livsvärld. Studentlitteratur (160 s)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Perspektiv Migration och etnicitet

Studenternas utländska bakgrund - många av dem har egna erfarenheter av migrationsprocess - kommer att genomsyra kursens olika delar. Värdegrundsfrågor som demokrati, frihet och inludering diskuteras utifrån studenternas kulturella bakgrund.

Perspektiv Genus

Genusperspektivet uppmärksammas speciellt i samband med diskussion av värdegrundsfrågor.

Perspektiv Miljö

Studenternas erfarenheter om andra länders skolmiljöer kommer att vara grund för analys och diskussioner av miljöaspekternas betydelse i lärandet.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.