Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig fördjupade kunskaper om språkets roll i undervisning och lärande på såväl modersmål som andraspråk. De ska dessutom tillägna sig förståelse för hur man kan integrera språk- och ämnesundervisning i ett sammanhållet tema.

I kursen behandlas sambandet mellan språk, kultur och lärande med särskilt fokus på matematik, No- och So-ämnen samt vikten av integration mellan olika ämnen. Kursen innehåller genomgångar och diskussion av texter utifrån såväl språkliga som kulturella perspektiv. Under kursens gång ges studenterna möjlighet att tillämpa olika typer av skrivande. Erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna sker bl.a. genom ett processinriktat skrivande där innehållet relateras till studenternas pedagogiska verksamhet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Lärandemål för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av litteraturstudier, föreläsningar, basgruppsarbete och seminarier utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Examinationen består av tre delar. I den första delen skriver studenten tre texter i olika genrer samt formulerar kamratrespons. Den andra delen består av en parvis genomförd kritisk granskning av den språkliga utformningen i olika texttyper som används i den egna undervisningen. Granskningen av texter sammanställs skriftligt och bildar underlag för en muntlig presentation. Den tredje delen består av en individuell skriftlig redovisning där deltagarna presenterar och resonerar kring planerat sammanhållet tema, där val av textyper utifrån den egna elevgruppen ska problematiseras.

Fast, Carina (2008), Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur (160 s)

Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren (200 s)

Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011). Stockholm: Skolverket (120 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Ljung, Magnus & Ohlander, Sölve (1988), Allmän grammatik. Malmö: Liber (240 s) / elle välbar.

Hessel Agnéta & Ekberg, Camilla (red) (2011).Nya perspektiv ger nya möjligheter. Malmö högskola, Lärarutbildningen (140 s)

Kindeberg, Björn (red)(2016). Flerspråkighet som resurs, Symposium 2015: Liber ( 150s)

Lahdenperä, Pirjo & Sundgren Eva(red)(2016) Skolans möte med nyanlända: Liber (210 s)

Skolverket (2012). Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling - med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll. Ett stödmaterial. (80 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2746

Strömquist, Siv (2007), Skrivprocessen – teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur (175 s)

Studiehandledning på modersmål- att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Ett stödmaterial. (50 s) www.skolverket.se/publikationer?id=3038

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur. (100 s i urval)

Wigg, Ulrika (2011). Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber (100 s i urval)

Skönlitteratur (ca 250 s)

Valbar litteratur (ca 500 s)

Väljs i samråd med studenterna

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Perspektiv Migration och etnicitet

Studenternas utländska bakgrund – många av dem har egna erfarenheter av migrationsprocess – kommer att genomsyra kursens olika delar. Genreskrivande diskuteras med utgångspunkt i olika språk och kulturer, vilket garanterar tillfällen till att belysa kursens innehåll ur detta perspektiv.

Perspektiv Genus

Genusperspektivet uppmärksammas speciellt i samband med genomgång och diskussion av texter.

Perspektiv Miljö

Studenternas erfarenheter om andra länders skolmiljöer kommer att vara grund för analys och diskussioner av miljöaspekternas betydelse i lärandet.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.