Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om att analysera, stödja och bedöma elevers språkutveckling utifrån det egna språkets struktur och förutsättningar. Studenterna ska vidare utveckla sina kunskaper om vad lärande på modersmålet respektive ett andraspråk kan innebära för språkutvecklingen.

I kursen behandlas frågor om processorienterade lärandemiljöer samt undervisningens villkor och utformning med fokus på modersmål och andraspråket. Kursdeltagarna lär sig använda analys av språket i elevers textproduktion som ett redskap för att bedöma dels hur långt eleverna hunnit i sin språkutveckling, dels hur lärar- och kamratstödet för den fortsatta språkutvecklingen kan utformas. I samband med detta studeras likheter och skillnader som föreligger i språkinlärning på modersmålet och andraspråket och sociokulturella aspekter i relation till lärande, språkutveckling och begreppsbildning. I kursen diskuteras också olika sätt att skapa språkutvecklande läromiljöer i undervisningen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuella uppgifter, paruppgifter, gruppseminarier och kursträffar. Kursen ges som nätburen undervisning med inslag av obligatoriska campusförlagda träffar.

Den första examinationsdelen består i en individuell muntlig och skriftlig redovisning där studenten redogör för likheter och skillnader mellan första- och andraspråkutveckling samt vilken betydelse modersmålsutvecklingen kan ha för språk- och kunskapsutveckling på andraspråket. Den andra examinationsdelen består i en parvis genomförd skriftlig analys av en flespråkig elevs språkproduktion i vilken ges förslag på hur man fortsättningsvis kan stödja elevens språkutveckling samt ett uppföljande seminarium där slutsatserna diskuteras. Den tredje examinationsdelen består i en individuellt genomförd, skriftlig analys av en elevtext skriven på studentens modersmål, där studenten efter genomförd analys diskuterar sociokulturella faktorerers påverkan när det gäller val av innehåll och arbetssätt i undervisningen.Texten ventileras vid ett uppföljande seminarium.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Abrahmsson, Tua och Bergman, Pirkoo (2005) . Tankarna springer före HLS förlag (130 s)

Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2000) Läs- och skrivprojektet Listiga räven - att läsa i skolan och lära för livet. I: Nauclér, Kerstin (red) Symposium 2000 - ett andraspråksperspektiv på lärande: Nationellt centrum (25s.)

Andersson, Peggy mfl (2007) Spökägget - att läsa och skriva i förskola och skola Natur och kultur (70 s)

Bergman, Pirkko m. fl. (2001), Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andraspråk. Almqvist och Wiksell (110 s.)

Chambers, Aidan (2000) Böcker inom oss Norstedts förlag (170 s)

Dysthe, Olga (1999) Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur (250 s)

Elmeroth, Elisabeth (2017)Möte med andraspråkselever. Studentlitteratur (169 s)

Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket. stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetsssätt för och med andraspråkselever i klassrummet Hallgren & Fallgren (200 s)

Henricsson, Ola och Lundgren, Michael (2016), Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum. Studentlitteratur (170 s)

Hessel, Agnéta & Ekberg, Camilla (red) (2008) Modersmålslärare berättar Holmbergs förlag (120 s)

Kinderberg, Björn (red) (2016) Flerspråkigheten som resurs (150 s i urval) NY

Kultiti, Anne. (2014) Flerspråkiga barns villkor i förskolan( 120 s)

Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (2016)(red) Skolans möte med nyanlända Liber ( 240 s)

Wedin, Åsa (2010), Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Studentlitteratur (109 s.)

Skolverket (2015)Studiehandledning på modersmålet

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3038

Skolverket (2013) Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersmål

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3113

Skolverket (2011). Läroplaner för förskolan, för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och för gymnasieskolan

https://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.